Släkten Blom

Familjen Blom i Uppsala

Barn och barnbarn

En familjekrönika




Maria och Johan Blom


                                                                           


                                   Barn och barnbarn

Johan Blom (svärfar till Carl Thunström)


     Johan Blom föddes 1839-08-07 i församlingen Film i norra Uppland. Till församlingen räknades också Österby bruk. Fadern Simon Blom, född 1793-07-28, var gruvarbetare (Nästan alla män i församlingen var gruvdrängar eller gruvarbetare, antingen i Dannemora eller vid alla öppna gruvor som fanns i området. Underjordiska gruvor öppnades först mycket senare i Dannemora). Simon Blom dog 1866 (”kräfta i magen”). Johans moder hette Cajsa, född Norrman år 1800. Hon dog 1869. Johan var yngst i en stor syskonskara och han bodde även kvar längst i föräldrahemmet i Norråsens rote i Film. Under det sista året i föräldrahemmet var Maria Margareta Hållén (eller egentligen Quick), hans blivande hustru, piga i familjen.

  Johan flyttade till Uppsala 1864-04-20. Han arbetade där som mjölnardräng hos tyskfödde mjölnaren Heinrich Kiene i kvarteret Bäfern, Ångqvarn N:o 10-11, Kungsängsroten.  År 1866 flyttade han till Vahlbo i Gästriklands län och även där var han mjölnardräng.  I husförhör är han ”ärlig” och ”kan läsa väl”. År 1867 flyttade han tillbaks till samma adress som tidigare i Kungsängsroten, antagligen hos samma mjölnare som mjölnardräng. Samma år tog han ut lysning och gifte sig 1867-10-27 med Maria Margareta Hållén (Quick). Äktenskapet hade godkänts av moder Quick i Faringe församling




Maria Margareta Quick/Hållén (svärmor till Carl Thunström)


     Hon föddes 1843-03-28 i Faringe församling i Uppland.. Fadern Eric Quick, 1813 - 1857, var soldat i Kyrkbyn. Modern hette Cajsa Stina Ersdotter. Senare skedde ett namnbyte i släkten till Hållén

Eric Quick, som var timmerman, antogs 1833 som soldat nr 70 vid Kungl Upplands regemente Rasbo Compagnie. Han fick avsked 1852-04-21 och efterträddes av en annan Eric Quick, född 1829, från Tuna. Bägge soldaterna bodde antagligen i soldattorpet på Kyrkbyns Egor. Torpet omfattade två hus. Husen är bevarade och bebos av sommargäster. (Kyrkbyn är inte en sammanhållen by utan  ett antal hus utspridda i skogs- och åkermark. Soldattorpet ligger nära kyrkan)


Enligt muntlig utsago bodde änkor till Quick i ett hus intill, också bevarat, som i folkmun kallades Quickahuset. Erik Quick (eller Qvick, förut också kallad Skarp) dog av lunginflammation 1857.

      Maria Margareta växte upp som näst yngst i en syskonskara på sex barn. I husförhörsbok 1856-1860 dök namnet Hållén upp för första gången – brodern Eric Quick flyttade till Tuna under namnet Hållén.  År 1859-10-29 flyttade Maria Katarina ut från Kyrkbyn i Faringe till Gamla Uppsala, fortfarande under namnet Maja Greta Quick. Hon antecknades i inflyttningslängden för Gamla Uppsala med samma namn. Hon blev möjligen bosatt nr 10 Skomästarna som piga.  År 1862 flyttade hon till Film från Gamla Uppsala under namnet Quick. I Film var hon piga hos familjen Simon Blom i  Norråsen och träffade väl där hemmavarande sonen Johan Blom, blivande make. År 1863 flyttade hon tillbaks till Gamla Uppsala, Claestorp Bärby  (som piga?). Hon hade nu namnet Hållén. Hon har skiljt sig från kyrkan enligt husförhörsbok. .År 1864. flyttade hon in till Uppsala, Svartbäcksroten, till en veterinär/läk studerande Segerström och hans hustru (som piga?).                                         .

     Hon tog 1967 ut lysning på Kungsängens rote  men det antecknades samtidigt att hon ”skiljt sig  från kyrkan”?  Som tidigare antecknades i husförhör att hon kan läsa ”hjälpligt”. Hon gifte sig 1867-10-27 med mjölnardrängen Johan Blom, boende i  Bäfern,  Ångkvarn N:o 10-11


Paret Johan Blom och Maria Margareta Hållén/ Quick


    Under de följande åren 1867-1879  bodde paret kvar på samma adress, kvarteret Bäfern. (Kvarteret är nu namnändrat.och ligger vid Fyrisån vid nuvarande hamnen. Åtminstone ett av hyreshusen finns kvar och mot gårdsområdet finns det gammal bebyggelse)



     Under denna period fick paret 4 barn.  Richard föddes  1868-09-25 men drunknade i Fyrisån 1879-04-05. Därom kan man läsa i Uppsalaposten 1879-04-05: ”Son till förste universitetsvaktmästare Johan Blom. Skulle på väg till skolan snedda över Fyrisån tillsammans med sin yngre broder. Isen brast och av strömmen försvann han under isen. En handlande Johan Jansson gjorde försök till räddning men höll själv på att  omkomma när isen brast. Brodern som gick några alnar efter Richard undkom oskadd”,. Liket av pojken återfanns  först 1879-05-24 och  begravdes en dag senare på Uppsala gamla kyrkogård i den grav, där hans föräldrar sedermera begravdes.                                     .   

     Sedan föddes Johan Albert 1870-11-15 och Maria Katarina 1874-11-02 (Carl Thunströms blivande maka).                                             .    Paret tog dessutom en fosterdotter, Clara  Gustava  Amalia född 1874-05-12 i Klara församling i Stockholm. Det är oklart hur och varför hon upptogs som fosterbarn i Uppsala. I födelseboken i Klara kyrkobok angavs inga namn på föräldrar. Modern uppgavs vara 26 år och  ogift. Moderns namn är senare känt – antagligen genom muntlig information. Hon hette Clara Jonsdotter, född  1848-02-31 i Kärnbo församling, Ekeby. Föräldrarna var jordbrukaren Jonas Erson och hustru. Enligt en hörsägen i släkten skall Amelies far  vara en greve Carl Gustaf von Düben, född 1838 och ägare till Fogelsta gård i Södermanland. Det finns inga dokument som bekräftar detta men i kyrkboken från Julita församling framgår att Clara Jonsdotter var piga på Fogelsta, när hon blev gravid. Hon kom till Stockholm och blev mantalsskriven som sömmerska hos en annan äldre sömmerska på David Bagares gata.  Hon födde barnet hos privata  barnmorskan Carolina Sjöberg på Klara N Kyrkogata 15. Det finns inga uppgifter var barnet vårdades under det första året. Hon var inte inskriven på något av de barnhem som omhändertog barn från ogifta mödrar.  Barnet dök upp ett år senare i en inskrivningsbok för Fjärdingsroten i Uppsala domkyrkoförsamling 1875 under namnet Carlander. Det har inte gått att klarlägga varför hon fått detta namn. Inte heller i Uppsala finns hon inskriven i något barnhem. Men senare samma år fanns hon i husförhörsboken för Kungsängsroten i Uppsala som barn hos familjen Johan Blom. Denne uppgav att han lämnade in dopattest till församlingsprästen. Dopattester finns bevarade på landsarkiven  men tyvärr saknas just denna.. Attesten kunde möjligen gett spår om föräldrarna – det är egendomligt att den saknas.                                    . 

   Det är väl osannolikt att paret Blom själva sökt ett fosterbarn från Stockholm – samtidigt som paret fick sitt tredje barn. Någon annan orsak till åtagandet måste finnas. Men Amelie växte sedan upp i familjen                               .


   Blom ansökte 1874-02-28 till den lediga tjänsten som akademivaktmästare. Ärendet behandlades först i universitetets drätselnämnd 1874-04-14. Det framgår att han under en tid upprätthållit denna tjänst efter den tidigare innehavarens död. Det framgår också att han varit skrivare vid Uppsala Akademins kvarn. Enligt företedda intyg i tjänsten hos enskilda personer hade han visat  duglighet och ordentlighet samt god förmåga att såsom förman leda arbetsfolk vid vilka förhållande han syntes äga flera egenskaper som gjorde honom för den lediga tjänsten särdeles passande. Ärendet gick sedan till ”större akademiska konsistoriet” och i sammanträde 1874-05-02 antogs Blom till tjänsten tills vidare på ett år.  Tyvärr saknas i handlingarna bilagorna med intyg från tidigare enskilda arbetsgivare – där skulle man kanske hittat en anknytning till Amelies namn Carlander.

    1875 blev Blom  också vaktmästare vid Museet för bildande konst och 1878 ”innehavare av guldmedalj”

     Omkring 1879 flyttade familjen till Qv Domkyrkan N:o 5, Consist Academi hus., där familjen bodde vid folkräkning 1880  De hade också fått dottern Regina Margareta, född 1880.

    Mellan 1884 och 1900 flyttade familjen upprepade gånger först till Qv Sala N.o 9, Waksalagatan 9, sedan till Qv Thor N:o 2, Waksalag 22 och sedan Qv Kransen,  Waksalagatan 14. (Denna gata är en central gata i nuvarande Uppsala, huvudsakligen modern bebyggelse). Samtliga dessa bostäder låg i ett mycket begränsat område, som finns på en karta från 1890 talet. Även kvarteret Oxen, delvis namnändrat till Pantern, dit paret senare flyttade, låg i samma område.

     

    År 1881 blev Johan Blom tjänstledig från sin vaktmästartjänst och i stället förvaltare uv Ulva vattenkvarn, nu under titeln disponent. (Ulva vattenkvarn har en lång och skiftesrik historia. Redan på 1300-talet fanns en kvarn vid Ulvavadet – där vargarna lär ha vadat över. Under århundradena byggdes den ut och  det anlades flera kvarnar. Det var många strider om äganderätten men 1759 blev Universitetet ensam ägare.. Kvarnen arrenderades ut och i arrendet ingick inte bara kvarnen utan även egendomen Ulva, som var ett s.k. rusthåll sedan 1700-talet. Under 1800-talet utvecklades Ulva som en liten industriort med tegelbruk, sågverk och gjuteri/smedja och brännvinsbräneri. Men efter en storhetstid under mitten av 1800-talet gick Ulva Bruk i konkurs och dessutom blev kvarnen förstörd av en brand 1875.  En ny kvarn byggdes men Universitetet kunde inte finna någon arrendator av kvarn och gård. I stället tillsatte Universitetet Johan Blom som förvaltare år 1881.

Kvarnen som i utbyggt skick finnes bevarad äges nu av kommunen och är ett turistställe med ett ganska kraftigt fall)


Mangårdsbyggnaden som revs 1973.                                 Kvarvarande byggnader skymtar bakom kvarnhuset



År 1889 blev Johan Blom, som nu titulerades disponent, tillsammans med tre andra personer arrendator av kvarn och gård med ett kontor i Uppsala med telefon (RT 160). Arrendet avslutades 1898 och Bloms tid vid Ulva avslutades. Blom fyllde samtidigt 60 år och han inbjöd ett stort antal personer till fest i Ulva.På ett fotografi var festdeltagarna uppställda på gårsplanen vid Ulva. Inga andra kvinnor än Bloms närmaste anhöriga deltog på kalaset. På fotografiet sitter förmodligen från vä Maria, Amelie, Maja, Regina och Rudolf kanske i  knät på en barnjungfru. Bloms vänner skrev en hyllningsvisa som finns som bilaga







     

    Paret Blom fick ytterligare en son, Johan Rudolf född 1885-10-06. Vid folkräkning 1900 hade paret Blom ( antagligen någon gång under senare delen av 90-talet)  flyttat till Qv Oxen N:o 5 o 6. Av bouppteckningen efter Johan Blom framgår att det rörde sig om en gård i detta kvarter, som ligger i centrala Uppsala. Lägenheten eller fastigheten hade många rum, gård, trädgård, lusthus och diverse uthus. Taxeringsvärde var 37000 år 1901, vilket  motsvarar i dagens penningvärde c.a 1600000 (Riksbankens översättning). Hemmet verkar ha varit rikt med mycket möbler, silver osv. Det finns en ritning från byggnadsnämnden från 1893 som kan ge en uppfattning av huset, även om det sedan denna ritning antagligen ändrades en hel del. Vid folkräkningen 1900 bodde bara föräldrarna och sonen Johan Rudolf kvar på gården i Uppsala. Huset revs och är nu upptaget av Forumgallerian                                          .                                                                                 .

       

I trädgården utanför Bloms hus. I sällskapet står " far och mor och Maria och Regina"

         Bredgränd 10. Man kan se någon som tittar ut genom                       Interiör 1903

          fönstret

Regina Blom, gift Hagstrand. God pianist. En son, Rolf, gift med Ulla

Bloms familj 1895. Stående från vänster Regina, Ernst?  Amelie. Sittande från vä Maja, Maria, Rulle och Johan

Johan Blom dog 1901-07-10. Dödsorsaken anges vara gastritis chron. Han begravdes 1902 på Uppsala gamla kyrkogård.  I samma grav ligger hustrun Maria och sonen Richard.

En dödsruna fanns införd i Uppsala nya tidning . Där kan bl.a. läsas:  En mycket inom detta samhälle mycket känd och högt aktad man….,  förre disponenten vid Uppsala och Ulfva vattenkvarnar.  …hörde till dem, som genom energi, begåfning och praktisk duglighet arbetat sig upp ur en ringa samhällsställning till oberoende och välstånd. … I unga år kom han till Uppsala och fick anställning vid Ulfva kvarn.    Efter någon tid blev han antagen till vaktmästare vid universitetet………   Nu brann Ulfva kvarn och man såg sig om efter en man, som med  insikt och kraft skulle kunna återupptaga rörelsen…  Tanken föll då på Blom och han blev utsedd till disponent vid kvarnen … Det visade sig snart att man räknat rätt       gingo affärerna förträffligt.


Hans betydelse i Uppsala exemplifieras av ett foto  från begravningen med likvagn som går förbi på Bredgränd

   

   Änkan Maria Margareta Blom bodde kvar i Uppsala några år, säkerligen i det gamla huset, Döttrarna hälsade på

" hos Maria Blom i Uppsala 1901" foto från familjealbum

Antagligen är det Maria Blom längst till hö och bredvid henne Maja Thunström. Kan de andra två vara Amelie och Regina?

. År 1912 flyttade Maria tillsammans med  sonen Rudolf till Maria Magdalena församling,  Brännkyrkogatan 73 Stockholm. Det anmärktes i kyrkoböckerna att hon fortfarande är dålig i kristendomskunskap. Hon flyttade sedan flera ggr i  Stockholm, mest i Brännkyrka församling. Hon dog 1934-07-10 och var då bosatt på  Breitenfeldsgatan på Östermalm i Stockholm. Hon begravdes i Uppsala i samma grav som maken och sonen Richard.


    Det kan anmärkas att många nära släktningar, förutom sonen Rudolf ,  bodde i Stockholm under Marias tid där 1912-1934.. Sonen Johan Albert kom tillbaks från Tyskland till Stockholm 1919 med sin andra hustru Sigrid Kristina Elisabeth, född Kolmodin.  Johan Alberts son, Marias sonson Per Friedrich Blom  bodde i Stockholm 1919 till sin död 1977. Marias dotterdotter Margareta Tham flyttade till Stockholm 1932 och bodde  på Östermalm mycket nära Maria. Dottersonen  Rolf Hagstrand med hustru bodde också i Stockholm under denna tid.

Från denna tid finns en del fotografier bevarade i Rudolfs album, som bevarats hos hans ingifta släktning Gertrud Nordlander


Foto från omkring 1920


Sittande från vä  Regina Hagstrand, f  Blom

Harry Tham

Troligen Johan Alberts andra hustru  Sigfrid Katarina Elisabeth, f Kolmodin

Skymd person

Maja Thunström f Blom

Carl Thunström

Johan Albert Blom

Amelie Tham, f Blom

Maria Blom

Gustav Hagstrand

Stående från vä okänd pojke

Lars Åke Blom

Friedrich Blom

Okänd kvinna


Miljöbilder från Uppsala

Från de kvartersområden där  familjen Blom var bosatta

Samtliga dessa hus revs under åren 1958-1972

            Kvarteret Hästen vid Kungsträdgårdsgatan 1954                             Kvarteret Sala

               Gårdsmiljö Kvarteret S:t Per                                                                Kvarteret Tor  SJ:s vattentorn

Det renoverade konsistoriehuset (foto 2012) där familjen Blom bodde 1879-84

Barnen Blom

     

Äldste sonen Johan Albert

flyttade  1887 vid 17 års ålder ut till  Berlin. Han arbetade eller praktiserade sedan på olika ställen i England och Tyskland i så skilda verkasamheter som ”Kaplers Machinensfabrik” i Berlin, ”Wiener Mode” i Wien, ” The Electrotype Company” i London. Han blev 1896 anställd i firman ”Velhagen&Klasing” i dess exportavdelning i Leipzig. Firman var ett bokförlag som gav ut  geografiska verk, historiska verk, läroböcker och tidskrifter. Johan Albert kom senare 1896 till ”Deutsche Verlags-Anstalt” i Stuttgart. Han gifte sig i staden 1899 med  Laura (eller Louise) Ella, född Fischer 1882-11-2. De fick samma år en son, Karl Johan, född 1899-06-10                                         

     Johan Albert återkom tillfälligt till föräldrahemmet i Uppsala 1901-1902, antagligen i samband med faderns död. (I mantalsuppgifterna för kvarteret Oaxen, inlämnade nov 1901 och 1902 finns han då i föräldrahemmet, han är bokförläggare)

    Men 1902 återvände han till Stuttgart enligt ett flyttningsbetyg från Uppsala 1902-09-08. Han flyttade sedan antagligen samma år till Berlin  med sin tyska familj. Han bodde 1903 på Fontana Promenade 10.  Han hade blivit  direktör i ”Deutsche Verlags-Anstalts” kontor därstädes och utövade ledningen fram till 1907.  Han grundade också tidskriften Deutsche Export Revue och blev dess egen ägare och sålde tidskriften till ”Deutscher Ueberseedienst” 1918.

Han fick ytterligar två söner, Lars Åke född i Berlin 1903-09-09 och Per Friedrich, född i Wannsee (förort till Berlin) 1908-05-16. Han skilde sig 1915.

 



                                                                                .

 


           Johan Albert med sönerna Karl Johan och Lars Åke

           (någon gång före 1919)


     Johan Albert fick ”preussiskt statsmedborgarskap” 1906. Hans två äldsta söner inkluderades  i  detta.   Han blev också först vice konsul för Uruguay i Berlin 1909 och avlönad konsul 1913. Han hade bostad både i Wannsee och i Charlottenberg, Berlin. Han finns i Berlins adressregister 1913 som konsul med adress Tauentzienstrasse 15 och 1918 som förlagsdirektör med samma adress

    År 1919 återvände han till Sverige tillsamman med sina två yngsta söner, Lars Åke och Per Friedrich.  Johan Albert  antecknades i inflyttningsboken för Nacka församling 1919-07-11, och sönerna 1919-10-28. De hade bostad i Augustendal, Nacka. De antecknades också i boken för immigranter 1920. De var tyska medborgare.  Johan Albert fick anställning i J.V. Svenssons Motorfabrik i  Augustendal som ledare för deras exportavdelning. Anställningen var på två år med en årslön på 20000:- (Han hade kvar ett kapital Tyskland motsvarande 200000:- som ej fick utföras förrän ”krigsskatt blivit gulden”).  Han ansökte om att återfå svenskt medborgarskap och fick detta beviljat 1920-04-14. I ansökningshandlingarna till Justitiedepartementet finns åtskilliga handlingar, som legat till grunden för hans levnadsbeskrivning

   Johan Albert  reste tillbaks till Tyskland med utflyttning från Nacka församling 1922-02-06 tillsammans med sonen Lars Åke

   Johan Albert gifte sig borgligt i Tyskland 1922-09-26 med Sigrid Katarina Elisabeth Kolmodin. Hon var född i Visby 1881-10-17 och hade gift sig 1906 med ingenjören Konrad Denis Lindsten och  med honom flyttat till Stockholm. Maken dog redan 1910 och änkan flyttade sedan till olika ställen i Stockholm tills hon tydligen träffade Johan Albert och gifte sig med  honom i Tyskland                                                                              .

   Paret Johan Albert och Katarina Elisabeth återvände efter vigseln samma år till Stockholm, där ju redan Johan Albert hade anställning. Sonen Lars Åke blev kvar i Tyskland. Johan Albert med hustru  bosatte sig först på Skeppargatan 14 men flyttade 1916 till Mosebacke Torg, dit också sonen Per Friedrich kom 1927 från Örebro.. Johan Albert dog 1928-10-08. Dödsorsaken uppges vara lungcancer och självmord.                               ..

   Bouppteckningen med arvtagarna hans hustru, sonen ingenjören Blom, boende i Berlin, sonen tjänstemannen Karl Johan Blom, också boende i  Berlin samt omyndige sonen Per Friedrich  upptog bland annat en skuld på en revers till en doktor Carl Thunström, vilken måste vara hans svåger i Västerås.

   Änkan dog i Stockholm 1968-12-26, då bosatt Bellmansgatan 28.

( Sönerna Karl och Lars Åke   var alltså bosatta i Berlin 1929 men gick ej att följa i tyska arkiv från Berlin.. Men i faderns andra frus bouppteckning i Stockholm 1967 dök ”fostersönernas” dåvarande adresser upp, vilket möjliggjort en uppföljning)

Karls och Lars Åkes samt tredje sonen Friedrichs kan följas nedan under rubriken barnbarnen.


 Fosterdottern Amelie 

flyttade ut från hemmet i Uppsala till Adolf Fredriks församling i Stockholm 1896-03-16, troligen för att återknyta bekantskapen med sin biologiska mor, Clara Jonsdotter. Hon hade då säkerligen fått vetskap om  sin härkomst och sin mor, som sedan flera år sammanlevde med stenläggare Erik Johan Ekman, född 1842 i Kvistbro, Örebro län. Amelie hade flera halvsyskon. Familjen Ekman bodde på Wegagatan 12 i Stockholm. Amelie bosatte sig i närheten på Drottninggatan 73 C och hon arbetade som kontorsbiträde på Bell Telefon AB                   .

   Kontakten med sin familj illustreras bland annat genom ett bevarat brev till halvsystern Albina vid hennes konfirmation   ” Jag vet att Du känner till det förhållande som råder mellan oss – att vi ska vara halvsyskon. …… någon syskonlik känsla kan sannolikt aldrig uppstå – vi har ju uppfostrats så åtskilda och under skilda förhållanden ………Vi måste ju leva åtskilda, åtminstone är jag ej stark nog, att bryta mot verldens lagar,  - ty som du förstår existera Ni ej bland mitt umgänge utan allmänheten vet mig som Amelie Blom ………..  Jag har deremot, ehuru lyckligt lottad på annat sätt, från det jag fick klarare begrepp,    alltid känt mig ensam, nu är jag så van dervid, och nu kanske jag ej heller känner mig så ensam, ty en framtid lofvar även lycka för mig".   Av senare bevarade brev framgår att Amelie sedan höll kontakten med familjen Ekman i Stockholm ”kommer upp till Stockholm i mars som vanligt”                           .    Amelie flyttade sedan 1899 tillfälligt tillbaks till föräldrahemmet i Uppsala  för att  1899-12-08 gifta sig med löjtnant Harry Gustaf Tham från Forshem i Skaraborgs län, dit hon flyttade dagarna efter bröllopet.  (Harry Gustaf Tham var bror till Richard Tham, vars son Wilhelm Tham gifte sig med Amelies foster-systers barn, Margareta Tham, född Thunström) Mellan 1900 och 1910 fick paret på Forshem fyra söner, Harry Sebastian 1900-1971, Per Gustaf Harry 1905-1989, Percy Harry  1906-1980 och Lennart Harry Casper 1910-1961.                                                     . 

  Amelies make dog 1933. Amelie flyttade efter hans död till Stockholm, där hon bodde på Strindbergsgatan. Hon dog 1955-10-06 och är begravd på Skarva Kyrkogård i Västergötland


Dottern Maria Katarina

flyttade ut från hemmet 1899 då hon tog ut lysning och gifte sig 1899-06-17 med Carl Thunström ( här sammankopplas också alltså familjerna Thunström från Eskilstuna och Blom från Uppsala). Se krönika över släkten Thunström  1894 fanns hon på fotografi tillsammans med Gustav och Amelie och Carl 

1896 var hon elev på Sabbatsberg och skulle utbilda sig till sjuksköterska. Se bilder nedan!


                                     .

   

Dottern Regina Margareta

  besökte brodern Johan Albert i Stuttgart i början av 1900-talet och enligt obekräftad uppgift gick hon utbildning i pianomusik.Det framgår av ett fotografi 1898 att hon besökte Stuttgart och studeratde musik vid konservatoriet Antagligen kom hon dit genom sin bror Johan Albert. Regina kom sedan hem och hon var fadder till brorsonen Lars Åke när han döptes i Viktoriaförsamlingen i Berlin 1904  Hon arbetade 1901 på posten i Gefle men kom tillbaks till Uppsala och  gifte sig 1903-05-29 med Gustav Hagstrand, provinsialläkare i Björkvik, Södermanland. Regina Blom studerade i Stuttgart vid konservatiet(piano). Detta framgår på baksidan av ett fotografi 1898. Maken hade sedan provinsialläkartjänst först i Visby och sedan i Örebro. Under Örebrotiden bodde brorsonen Friedrich Blom i familjen och gick i skola i Örebro   under åren 1922- 1927.  Under året 1922 gick brorsonen Lars Åke i teknisk skola i Örebro och bodde hos Regina. Gustav Hagstrand blev. hedersdoktor i Uppsala och 1943 bosatte sig paret sig i Stockholm i Bromma. Maken dog 1958 och Regina 1964.

   

 Sonen Johan Rudolf  tog studenten i Uppsala. Under sommarlov besökte han systern Maria Margareta, gift Thunström. Han besökte gården  Mälby, som inköpts av svärfadern August i slutet av 1800-talet och var kvar i släkten efter hans död. Det finns ett fotografi därifrån där Rudolf står bland Thunströmssläkt (se Thunströmskrönika)  Rudolf besökte också Thunströms sommarställ Mälarbaden.

Rudolf  bodde efter faderns död 1901 kvar med modern i hemmet i Uppsala.

Tillsammans med modern flyttade han  år 1912 till Stockholm. Han flyttade sedan under de närmsta åren runt till olika adresser i Stockholm, ibland tillsammans med modern.  Han flyttade 1914-11-06 till Berlin, där ju hans bror Johan Albert med familj bodde. Första världskriget hade då brutit ut.  Han stannade i Berlin under kriget och återkom till Stockholm till sin moders adress Kolonivägen 38 i Brännkyrka församling 1909-03-15. Han finns med i immigrantregistret men är svensk medborgare. Han kom hem några månader tidigare än sin bror. Han uppges som korrespondent. Senare uppges han vara kassör och revisor. Han gifte sig 1931-12-12 med Ruth Olga Henrietta, född Granath 1896-10-07. Hon hade tidigare en dotter. De fick själva  inga barn. Han dog 1966-06-23. De var då bosatt på Norrbackagatan 5. Hans hustru dog 1979-11-17 och var då bosatt på Lidingö. Paret är begravt på Skogskyrkogården i Stockholm.


Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.


Rulle med hund

"Rulle"

Regina 1898 i Stuttgart vid konservatoriet (piano)

Maria Blom vid giftermålet med Carl Thunström 1899


Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

MIlder på Maria Blom som 11 år och 1898 samt som elev vid Sabbatsbergs 1897, skulle utbilda sig till sjuksköterska.

År 1894 finns ett fotografi med henne , Gustav, Amelie och Carl


                                                                    Barnbarnen Blom



Johan och Maria får 7 barnbarn och 4 ”fosterbarnbarn”, dvs 7 kusiner och 4 fosterkusiner.  Sista ättlingen i den generationen dör 1998, se släktschema


Äldste sonen Johan Albert fick med sin första hustru fick 3 söner, alla födda i Tyskland

 1.

Karl Johan, f 1899 i Stuttgart. Han växte upp i familjen i Berlin. Han blev preussisk medborgare när hans far ansökte om detta 1906. I faderns ansökan 1920 för att återfå  svenskt medborgarskap inkluderades Karl och han blev åter svensk medborgare fram till 1940. I nämnda ansökan uppges att han då 1920 praktiserade på ett gods i Mecklenburg för att senare söka in på lantbruksskola i Sverige. Men så blev inte fallet utan han stannade i Tyskland och utbildade sig till  agronom. Han var anställd i faderns exporttidningsförlag till 1928, även om fadern hade sålt förlaget och återvänt till Sverige. År 1928 blev han anställd i Kali Syndikat (bl.a jordbruksprodukter) och behöll anställningen till 1946. Hans arbete avsåg dess svenska verksamhet och han blev väl bekant med det svenska jordbrukets förhållanden, speciellt dess forskningsarbete.

  Han gifte sig 1936 med Frieda Rätz, född 1908-04-13 i Thonville i Lothringen, som före första världskriget tillhörde Tyskland men vid Versaillefreden tillföll Frankrike. Hennes föräldrar var järnvägs-tjänstemannen Wilhelm Friedrich Leopold Rätz född i Puttbus Rügen 1875-09-14 och Anna Lina född Steimetz i Saarbrücken 1887-03-03 (död 1919-03-16)                                .

  Paret Frieda och Karl Johan bodde i en lägenhet i Berlin (Güntzelstrasse 21) År 1941 fick de sonen Roger. När krigshändelserna närmade sig Berlin flyttade Frieda med son till en ö utanför Rügen, Hiddensee, där Friedas svåger arrenderade ett jordbruk och där förhållandena var lugna. Men Karl stannade i Berlin för att bevaka sin lägenhet och för sitt arbete vid Kali Syndikat. Huset med hans lägenhet undgick bombningen. Under striderna i Berlin blev han skottskadad på gatan av en krypskytt och fick en öron-ansiktsskada som medförde en bestående snedhet i ansiktet. På grund av sitt arbete i Kali Syndikat hade han 1940 blivit tvungen att söka tyskt medborgarskap – även för sin hustru som tidigare vid giftermålet hade fått svenskt medborgarskap                      .

   Efter krigsslutet bodde familjen i Berlin i sin tidigare lägenhet. Under perioden 1945-1947 förvaltade Karl på uppdrag av kyrkoherde Myrgren Svenska Victoriaförsamlingens mark sedan kyrkan sprängts av ryska styrkor och kyrkoherden avflyttat. Under åren 1948 till 1950 var Karl anställd som trädgårdsmästare hos Victoriaförsamlingen men på grund av församlingens  bristande ekonomi måste han sluta detta arbete.

   Han hade fått löfte om ett arbete i Malmö men när familjen kom dit hade den tilltänkta arbetsgivaren avlidit. Karl fick då kontakt med  ”fosterkusinen”  Sebastian Tham (äldsta sonen till Amelie Tham) som var vd för AB Cementa i Hällekis. Efter att tillfälligt bott i Hönssäters herrgård som ägdes av Cementa kom han och familj till Trollmens herrgård 31/12 1950, Medelplana församling, Kinnekulle. Gården ägdes av Fredrik Wehtj och Karl fick arbete som trädgårdsarbetare och Frieda som föreståndarinna för gårdshussållet. Gårdsägaren gav goda vitsord men skriver i ett intyg till polismyndigheten att mannens höga utbildning gjorde det icke lämpligt att han arbetade under trädgårdsmästaren på gården.  Karl sökte i stället tjänst och fick arbete vid Hönssäters handelsträdgård. Familjen flyttade till Rustsäters gård i Hällekis, som hörde till Hönssäter                         .

   Som framgår av ovan var såväl Karl som Frieda vid ankomsten till Sverige tyska medborgare. De fick först uppehållstillstånd men sökte sedan 1952 svenskt medborgarskap (de bevarade ansökningshandlingarna är utförliga och ligger till grund  för många av ovannämnda uppgifter)

   (Sonen Roger flyttade hemifrån efter 1970, gifte sig med Ing-Marie f 1953 och byggde själv tillsammans med sin svärfar en villa utanför Lidköping.).

   Karl Johan Blom dog 1976-01-21.  Frieda Blom  dog 2007-07-26. Hon bodde då i sonens familj.  Både Karl och Frieda är begravda på Uppsala gamla kyrkogård i samma grav som Karls far Johan Albert Blom.                                                               

2

Lars Åke  föddes i Berlin 1903-09-09  Han döptes 1904-10-13 i  svenska kyrkans Viktoriaförsamling. Faddrar var Regina Hagstrand f Blom från Björkvik samt en herr Fischer från Dresden.  Lars Åke växte upp i familjen i  Berlin. När fadern fick preussiskt medborgarskap 1906 inkluderades sonen i medborgarskapet. Han medföljde fadern, som 1919 återvände till Sverige.         I samband därmed återfick han svenskt medborgarskap, som han troligen behöll livet ut.                                                                                           

  Han blev skriven på samma adress som fadern i Nacka men vistades tillsammans med brodern Friedrich i Örebro hos sin faster Regina, som var gift med 1:e provinsialläkaren Gustav Hagstrand. Han genomgick efter privat undervisning och fullgjord verkstadspraktik en kurs för vinnande av inträde till Örebro Tekniska skola. Men 1922 återvände han till Tyskland och blev införd i Victoriaförsamlings inflyttningsbok (1925) med ankomst till Berlin 1922-06-02. Han var införd 1925-06-18 i 1905 års församlingsbok. År 1929 bodde han i Berlin. Han var då ingenjör.

  Han kom 1934-08-19 till Hannover från  Berlin-Charlottenburg. Adressen i Hannover var ”Raschplatz 6” Men 1939-02-28 flyttade han ut från Hannover och åter till Berlin (och till sin bror Karl?) Han är  antecknad i Victoriaförsamlingens församlingsbok 1943-01-11 så han bodde antagligen då fortfarande i Berlin                               

   Från Berlin kom han sedan till”HoheGeiss - Braunlage”, en stad söder om Hannover i Niedersachsen. Där bodde hans svåger Herman Rätz (bror till Frieda, född Råtz)

   Från HoheGeiss kom Lars Åke 1951-08-14 åter  till Hannover .Adressen i Hannover uppges vara Ernstrasse 21, Hannover-Kirchrode. Han var gift men hans frus namn är oläsligt i ”Meldeskarte, Hannover”.  Hans fru var sjuk och vistades på ett hem och antagligen dog hon någon gång mellan 1951 och 1967.

   Lars Åke träffade på sjukhemmet sjuksköterskan Erika, född Rieger 1923-05-31  i Langhermsdorf, Schlesien  Han gifte om sig med henne och flyttade 1967-06-07 till ”3Hannover-Kirchrode, Borcherstasse 26A”. Han bodde kvar där 1969 enligt en svensk bouppteckning över hans styvmor.

     Bröderna Blom hade uppenbarligen kontakt med varandra eftersom.

Lars och Erika 1970 hälsade på hos bror Karl och hans familj på Rustsäter ( se ovan) Lars och Erika hade då också varit i Örebro, där Lars i sin ungdom vistats hos sin faster Regina ( se ovan) 

   Lars Åke dog 1973 och  begravdes i Hannover men urnan flyttades  av änkan Erika till kyrkogården i HoheGeiss där hon senare blev bosatt..

   Kontakten mellan släktingarna fortsatte. Karl med fru Frieda och  son Roger och svärdotter Ing-Marie  reste 1974 till Hannover för att träffa änkan Erika. De åkte sedan till HoheGeiss för att hälsa på hos Friedas bror Wilhelm Hermann Rätz, född 1911-04-13 i Flöchingen. Lothringen  Han hade ett hus i HoheGeiss med adress Gerhart-Hauptmannstrasse 2A. Möjligen följde Erika med dit och fick kontakt med Wilhelm. När hela familjen  Karl Johan  Blom 1977 ånyo reste till HoheGeiss bodde Erika och Wilhelm tillsammans på ovannämnda adress . De gifte sig 1980-07-09. Wilhelm var änkling efter sin första fru Auguste Anna Emeli , född Kluge 1903, som dött 1973 . Han var sjöman och varit kapten på en stor atlantångare. Wilhelm  Rätz dog 1987-06-01 och Erika dog 2006-05-05. Båda bodde till sin död på ovannämnda adress.De ligger begravda på kyrkogården i HoheGeiss. I samma grav är Herman Rätz första fru och Erikas första man begravda


3

Per Friedrich föddes  1908-05-16 i  Wannsee ( Berlin)  Han växte upp i hemmet i Berlin.  Han följde med sin far till Sverige 1919 och blev då svensk medborgare. Han blev kyrkobokförd med sin far i Nacka men flyttade sedan till sin faster Regina Hagstrand, född Blom, och hennes familj, som bestod av stadsläkaren Gustaf Hagstrand och deras son Rolf, född 1904-04-25. Per Friedrich blev inflyttningsregistrerad i Nikolai församling i Örebro 1922-06-29.  Han flyttade 1927 till Mosebacke torg, där hans far då bodde.  Han flyttade 1929 till Hornsgatan 49 och senare vidare till Johannes församling.   Han gifte sig 1941-05-31 med Sigrud Teresia, född Strandberg 1903-03-15 i Västra Tollstad i Östergötland.

I folkbokföringen 1970 bodde han med sin fru på Holbergsgatan 52 i Bromma.  Han var ingenjör. Hans fru dog 1973-11-20 och själv dog han 1977-02-06 av brustet aortaaneurysm.


Dottern Maria

fick med sin make stadsläkaren Carl Thunström 3 söner och 1 dotter, samtliga födda i Eskilstuna ( se krönika släkten Thunström),nämligen


Carl Gösta 1901-1917, se krönika över familjen Thunström


Carl Axel 1903-1929,    ”     ”           ”        ”             ”


Margareta  föddes på Mälarbaden, Eskilstuna 1909. Hon gifte sig med Wilhelm Tham f 1907  (se  ovan nämnda krönika)  (De fick 3 barn, Richard f 1935, Carl f 1939 och Lennart f 1949,  Margareta Tham dog 1980 och Wilhelm 1983..


 Dottern Regina

fick med sin make stadsläkaren  Gustav Hagstrand ett barn,nämligen


Rolf , född  i Bjurvik 19-04-25. Han växte upp i Örebro tillsammans med sin kusin Friedrich Blom. Ungefär samtidigt flyttade de till Stockholm och Rolf blev arkitekt Han blev en mycket känd arkitekt och hörde på sin tid till en av de mest anlitade i Stockholm. I Wikipedia nämns bland annat Kungshuset på Kungsgatan i Stockholm, biografen Rival på Söder, radhusområdet Norrskogsvägen på Stora Essinge, Läkarförbundets hus på Östermalm, villor i Djursholm och Stocksund. Han gifte sig med  Ulla Söderborg född 1916-07-03i Stockholm. (De fick tre barn:  Bengt Gustaf född 1948-07-11, Olof Gustaf född 1949-12-11 och Lisa Margareta Elisabeth född 1952-08-21).

Rolf Hagstrand dog 1998-11-18 och Ulla Hagstrand 2010-03-08.


Fosterdottern Amelie 

fick med sin make Gustav Harry Tham 4 söner.,nämligen


Harry Sebastian 1900-1971,


Per Gustaf Harry 1905-1989,


 Percy Harry  1906-1980


 Lennart Harry Casper 1910-1961.



 










Källskrifter


Film församlings kyrkoarkiv:

   Husförhörslängder mellan 1837 och 1870

   Flyttningsländer  1845 till 1886

   Födelse och dopbok 1796-1841

Faringe församlings kyrkoarkiv:

   Husförhörslängder mellan 1851 och 1860

   Födelse och dopböcker 1790-1861

   Flyttningslängder 1856-1882

Valbo församlings kyrkoarkiv:

   Husförhörslängd 1862-1870

   Flyttningslängder  1862-1874

Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv:

   Husförhörslängder mellan 1865 och 1896

   Församlingsbok mellan 1894 och 1922

   Flyttningslängder mellan 1863 och 1914

   Födelse och dopböcker 1869-1878

   Död och begravningsböcker 1874-1879 och 1895-1901

   Lysnings och vigselböcker 1862-1880 och 1895-1902

   Mantalsuppgifter 1888-1903

Gamla Uppsala församlings kyrkoarkiv:

   Husförhörslängd 1861-1865

   Flyttningslängder 1801-1894

Stockholms stads församlingars kyrkoarkiv

Björkviks, Visbys, Örebro Nikolais församlingars kyrkoarkiv

Rotemansarkivet i Stockholm

Folkräkning 1880,1890 och 1900

Sveriges dödbok

Begravda i Sverige



Uppsala Universitetsarkiv:

  Tryckta kataloger

  Uppsats om Ulva Kvarn

Uppsalas Universitets drätselnämnd samt Större Akademiska                                                                                                                                                Konsistoriets protokoll och bilagor 1874

Uppsala byggnadsnämnds ritningar ( av Bloms hus)

Bouppteckningar i  Landsarkivet i Uppsala och Stadsarkivet i  Stockholm

Uppsalaposten 1879

Uppsala Nya Tidning 1901

Upplands soldatregister, Krigsarkivet

Personakter från Riksarkivet och Riksskatteverkets folkbokföringsregister

SCB summariska folkmängdsredovisning

Justitiedepartementets utredningar och beslut om att återfå svenskt  medborgarskap 1920 och 1952 med bilagor  Riksarkivet

Det försvunna Uppsala, Uppsala stadsarkivs jubileumsutställning 2011

Boken om Ulva Gösta Helgefors

Genealogiska föreningens klipparkiv från tidningsnotiser

Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin

  Födelse och dopbok 1903

  Inflyttningsbok 1925

  Församlingsbok 1905—och 1943--

Fachbereich Öffentliche Ordnung, Hannover

Einwohnermeldesamt, Braunlage

Robert Bloms minnesbilder av sin far Karl Blom och farbror Lars Åke

Fotografier ur familjealbum






Bilaga 1 Hyllningsvisa till Johan Blom 60 år



 Bilaga 2  Klara Jonsdotter  ( Amelies moder )


Hon föddes  1848-01-31 i Kärnbo socken I Mariefred. Hon är yngsta dotter till jordbrukaren Jonas Ersfon.

Hon konfirmeras  1863.

Någon gång mellan åren 1861 och 1865 arbetar hon som piga hos äldre brodern Eric Ersfon, Årby N:o 1, Kärnbo.  Hon är sedan piga på Gården N:o 27, Kärnbo.

Mellan 1866 och 1870 är hon piga S:t Lundby, Överselö, som ägs av friherre Cesar von Düben, f 1819 i Stockholm

1869 flyttar hon till Hornsgatan 56 i Maria Magdalena, Stockholm

1871 flyttar hon till Drottninggatan 22, kvarteret Wahrenberg som piga hos grosshandlaren Davidsson.

Men hon blev inte långvarig där, redan 1872 flyttade hon till Fogelsta säteri, Julita, som piga

Hon återvände 1873-11-10 till Johannes Bagares gata 15. Hon är gravid. Hon är inneboende hos sömmerskan Eva Elisabeth Svensson

1874-05-12 föder hon en flicka, adressen uppges vara Klara N Kyrkogata 15, kvarteret Pihlen Inga namn på föräldrar uppges i födelsboken. Hon döps  dagen efter födseln av prästen Almgren. Hon förlöstes säkerligen av barnmorskan Carolina Sjöberg, f 1814 i Älvdalen, Kopparbergs län, som har denna nämnda adress på Klara N Kyrkogata 15.. Carolina Sjöberg har varit barnmorska( akusörska) i Stockholm med tidigare adress Klara nedre, kvarteret Blåman (Enligt husförhörsuppgifter är hon ”lomhörd och svagsynt”).

Den förmodade fadern är greve Carl Gustav von Düben, f 1838-11-15, ägare till Fogelsta säteri. Uppgiften om faderskap måste härstamma från modern själv men har aldrig dokumenterats.

Det nyfödda barnet med förnamnet Amelie vistas i Stockholm under nästan ett år men kommer sedan till Uppsala, då med efternamnet Carlander. Möjligen kan detta namn härledas till en piga Sofia Carlander, född 1928 i Västra Ryd i Uppsala stift. Hon tjänstgjorde som piga i samma trakt i Stockholm och i samma tid som Clara Jonsdotter – det är ju tänkbart att de två pigorna hade kontakt med varandra och den äldre Sofia på något sätt tog hand om barnet det första året i Stockholm. Någon annan tänkbar Carlander fanns inte mantalsskriven i Stockholm.  Men 1875-07-10 flyttar hon in till Fjärdingsroten i Uppsala under namnet Carlander och upptas senare under åren som styvbarn i familjen Blom, där hon växer upp. Det är anmärkningsvärt att den förmodade fadern greve von Düben, som är svårt sjuk, undertecknar ett testamente 1875-10-13, vari  någon dotter ej nämns.

Clara återfinnes i mantalslängden för 1875 ( skrevs  1:a nov 1874) på samma  adress, dvs David Bagares gata 15, fortfarande inneboende. Anges vara sömmerska.

1876-10-15  föder hon ett andra barn, som får namnet Alfred Valdemar. Inte heller denna gång uppges några föräldrar.

I mantalslängden 1877 ( skrevs  i okt 1876) står hon som ensam boende på samma adress, något barn uppges inte.

I mantalslängden 1879 uppges barnet.

1880-07-24 flyttar  Erik Johan Ekman, f 1842-03-07 i Kvistbro, Örebro län, in hos henne men han flyttar ut redan 1880-11-26

1881-04-29 flyttar Clara till Jungfrugatan 19. 1881-07-17 föder Clara sitt tredje barn, Albina.

Under de kommande åren bor Clara tillsammans med Johan Ekman och hon har fött ytterligare två flickor, Ester och Gulli på olika adresser i Vasastaden. 1893 bodde familjen på Wegagatan 12 vid Odenplan.


1896 flyttar Amelie Carlander/Blom från sin fosterfamilj i Uppsala till Stockholm och återfår kontakt med sin mor och hennes familj.  När Amelie sedan gifter sig och bor i Skövde framgår av  hennes brev till halvsystern Albina att hor regelbundet besöker familjen Ekman i Stockholm.

Clara dör 1915  Änkefru Clara Ekman ”lämnade oss 2 juni 1915 .. sörjd och saknad ….” undertecknat ” barnen”