Släkten Thunström


SLÄKTEN THUNSTRÖM FRÅN NYKÖPINGSREGIONEN

Carl Skytt till  Carl Fredrik Thunström med bröderna Johan Fridolf  och Axel Gunnar


Carl Fredrik Thunström

1868-1942

Min morfar, Carl Thunström, som var stadsläkare i Västerås dog 1941. Hans släkthistoria har jag kunnat följa från 1695 då Karl Skytt föddes i Tuna socken i Södermanland


Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Släktschema för Karl Skytt

I andra generationen uppstår namnet Thunström och  släkten delas i två grenar, benämnda I och II i nedanstående schema. Släkten I grenas sedan i Ia, Ib och Ic. I denna hemsida skildras Karl Skytt och släkten ner i Ia


Detta är ett släktträd, som återfunnits i min morfar/mormors efterlämnade papper. Det framgår att Anders Petter Thunström även hade en dotter som flyttade till Stockholm och efterlämnade både barn och barnbarn.

Rakt nedstigande led från Carl Skytt till Carl Thunström

(grenat  släktschema och levnadsbeskrivningar med släkten Thunström  finns i bilagor)


                                                          Gift med                                            Levat i

Carl Skytt                                         h1 Elin Nilsdotter 1691-1732        Älggraven,

1695-1765                                          h2 Anna Larsdotter 1700-?          Hulterstastugan


Carl Carlsson/Thunström             h Annika Carlsdotter 1753-????  Nystugan

1746-1785


Anders Gustav Thunström/          h1 Britta Catharina                        Moga, Sundagård,Näset,

Carlsson                                                  Andersdotter                              ,Hasselö,

1778-1860                                          h2 Ingrid                                            Mauritzberg,   Krokholmen,                                

                                                                  Andersdotter                               Gripsholms slott,Botkyrka


       

Anders Petter Thunström            h Anna Catharina Persdotter       Sundagård,Näset,Jogersö,

1803-1889                                                                                                        Hasselö,Stora Danvik,

                                                                                                                          Bärbo,Gustavsdal,

                                                                                                                          Nyköping


Carl August Thunström               h  Eva Fredrika Lund                       Nyköping ”till sjöss”,

1833-1894                                                                                                        Stockholm,Eskilstuna


Carl Fredrik Thunström               h  Maria Katarina Blom                  Eskilstuna, Västerås

1868-1941                                   

                                                                                               


Eniro karta över Tunabergshalvön söder om Nyköping.  Pilar till de platser där Thunströmarna bodde

  Carl Skytt 1695-1785

Karl Skytt växte upp på landsbygden i Tuna socken under en orolig tidsperiod. Karl XII blev kung 1697 och sedan följde en lång krigsperiod.  Några direkta krigshändelser drabbade inte svensk bygd men antagligen avsevärda ekonomiska pålagor. Krigen som pågick  i Polen, Sachsen  och Ryssland fördes mest med legosoldater så troligen engagerades ej heller kronobåtsmännen i svenska kustlandskapen.

Kring 1720 härjade ryska flottan längs svenska Östersjökusten och 1719 brändes Nyköping nästa totalt ner. Antagligen härjades landsbygden inklusive Tuna. Sedan härjade sista stora pestepidemien i Sverige 1710-1713. Det beräknades att 1/3 av befolkningen i de stora städerna dog. Antagligen klarade sig landsortsbefolkningen bättre och det finns inget i kyrkböckerna från Tuna som skvallrar om sjukdomen.



Skytt föddes med namnet Karl Jonsson och kan vara son till Jon Thomesson Skytt (enligt ett släktforskningsarbete av Inger Hulterstam om Hulterstastugan i Tuna socken) Första gången Carl kan  spåras i kyrkoböcker är när Carl Jonsson  gifter sig i november 1716 med pigan Elin Nilsdotter, f 1691 i torpet Älggraven i Tuna socken . Redan i februari 1717 föds i Älggraven en dotter, som dör redan i december samma år. Carl byter efternamn till Skytt och är kronobåtsman. Han kan följas i mantalslängder och husförhörslängder.


I Älggraven 1731 antecknas han som ”utfattig”, 1732 avsked båtsman. Samma år dör hans hustru Elin Månsdotter och han gifter om sig med pigan Anna Larsdotter, också från Älggraven. Men denna nya hustru antecknas 1736 som ”bräcklig hustru”. De flyttar till  Hulterstastugan  där han 1739 får anteckningen ”Allmosehjon”. År 1741 och senare antecknas ”går på träben” och 1751 fortfarande ”allmosehjon”


Mantalslängder Hulterstastugan 1743, resp 1747



Men paret får under den till synes sorgliga tillvaron på Hulterstastugan tre söner, Jonas f 1737 död 1741 samt Olof f 1740 och Carl f 1746.

Carl Skytt dör 1765 – dödsorsaken anges ej i dödsboken.

Sonen Olof, som tagit sig namnet Carlsson, bor kvar i Hulterstastugan och brukar jorden i detta torp och är kronobåtsman. Han är gift med Anna Persdotter. Han finns kvar i torpet till en början i husförhörsperioden 1782-1789 men blir sjuk och blir inhyst i Backa båtsmanstorp hos båtsman Joakim Munning. Olof dör av benrötesår 1785. Han hade inga söner


Carl Carlsson Thunström 1745-1785


Carl Skytts tredje son försvinner från föräldrahemmet Hulterstastugan någon gång efter 1757. Han dyker upp i kyrkoböckerna 1775 i Nystugan i Tunaberg, Enligt obekräftad uppgift är han sockenskomästare. Men när han dör redan 1785 av störtblödning antecknas att han varit kronobåtsmant i Tuna. Nystugan är bevarad, se  nytaget foto

Carl har tagit sig namnet Thunström som används omväxlande med Carlsson. Thunström  är  det namn som fortsätter ner i släkten (till min morfar) Han gifter sig 1775 med Annika Carlsdotter född 1753. Paret får  tre söner, Carl Fredrik född 1776 och död redan omkring 1784, Anders Gustav född 1778 och Jonas född 1783.

Efter Carls död 1785 flyttar änkan och sönerna  till torpet Moga som ligger bara några km väster om Nystugan. (Torpet har varit soldattorp och är bevarat, foto se nedan. Namnet Moga är bestämd form av mo=torr mark. Under den aktuella husförhörsperioden bodde ett 20-tal personer, inklusive barn i dessa små hus) Det är sönerna Anders och Jonas, som före 1790 flyttar till Nikolai församling i Nyköping, och i var sin släktgren för farfar Carl Skytts  anor vidare.

Änkan Annika gifter om sig med torparen Per Jonsson, f 1772 i Ramdalen (gård/torp som låg i nuvarande Oxelösund Dit kommer också  sonen Jonas som dräng 1801).



                     Nystugan, foto                                                                  Moga ur Clas Blomberg: Inventering i Nikolai socken

                                                                                                                     Sörmlandsbygden 1978                         

 



Anders Gustav Thunström/Carlsson 1778-1860


 Under hans livsperiod förändras mycket

Litet om kungadömet Sverige: Efter Gustav III:s  död 1792 styrdes Sverige först av hertig Karl som förmyndare, sedan av Gustav IV: Adolf, som avsattes. Marskalk  Bernadotte valdes till tronföljare och blir sedan kung Karl 14:e Johan 1818.  Han dog 1844 och efterträddes av Oscar I.

Sverige var under denna period indraget i flera krigshändelser mot Danmark, Ryssland och Napoleonkrigen.  Det långvariga kriget mot Ryssland slutade med att Sverige 1809 avträdde hela Finland till Ryssland.  Det är väl osäkert hur alla dessa händelser påverkade det fattiga bondlivet på Thunabergshalvön i Södermanlansd, troligen mest genom ökade skattepålagor.

Litet om livet för Thunebergarna som drängar och torpare: Drängarna (och statarna) bodde med familjer i anslutning till gårdarna / herrgårdarna/godsen, som skötte deras försörjning. Ofta bodde de i drängstugor. Torparna bodde i ett torp på gårdens ägor och skulle försörja sig och sin familj på den jordägendom som hörde till torpet. I gengäld skulle de utföra ett antal dagsverken på huvudgården. Torparna utförde en avsevärd del av jordbruksproduktionen i Sverige, Det fanns som mest kring 100000 torp i Sverige kring 1860, varefter det skedde en snabb nedgång till 1943 då det sista torpet ( i gammal bemärkelse) försvann. ( Kalle Bäck:  Början till slutet  1992)


Som framgår nedan levde Anders Gustav Thunström/Carlsson mestadels som dräng eller torpare.  Han föddes i Nystugan i Tunabergs socken 1778. Efter faderns Carl Thunström/Carlssons död 1785 följde han modern till soldattorpet Moga. Han blir dräng på Sunda gård (gården hade flera drängar och pigor, den låg i nuvarande Oxelösunds stadsområde och finns inte kvar).  Han gifter sig 1802 med Britta Cajsa Andersdotter, född 1868 på Jogersö.

 


Han för sedan en flackande tillvaro på Tunabergshalvön. Han är en tid torpare på Näset i Stjärnholms församling, för att sedan flytta tillbaks till hustruns hemort Jogersö, där han är dräng. Han kommer omkring 1806 som ”strandfogde” till Hasselö. (strandfogdes uppgift var att rapportera gjorda strandfynd och havrerade fartyg inom sitt område Se Sjöhistorisk årsskrift för Åland 1997-98)      Det kan nämnas  att under samma period är hans bror  Jonas Thunström/Carlsson även bosatt på ön som ”tullyachtkarl” .

Mangårdsbyggnaden på Hasselö finns kvar i något ombyggt skick. Antagligen bodde  tullverkets anställda med familjer där och någon torpbebyggelse fanns ej, möjligen tillkom en drängstuga. 

I det svenskryska kriget anföll ryssarna 1809 det egentliga Sverige med härjningar längs Östersjökusten. Hasselö skans på Skansholmen mitt emot Hasselö på sundet mellan öarna bevakade inloppet mot Nyköping men det finns inga uppgifter att ryska krigsskepp skulle varit där.

 


Men det är sedan åter tid för flytt för familjen Anders Gustav Thunström – under husförhörsperioden 1811-1815 är Anders Gustav torpare på Hasslund. År 1814 gör han en längre utflykt utan familjen till slottet Mauritzberg, Östra Husby i Östergötland, där han är dräng. Men han återvänder till Nyköpingsregionen och under 1815 till 1821 bor han nu med familjen på Krokholmen  under Nävekvarns säteri – kanske är han fiskare.  Under husförhörsperioderna 1821-1830 är han torpare på Fredön


( det finns ett bevarat torp i  Fredön  från den tiden, se foto – för övrigt är det nyare hus för fritids/permanent boende )


Sedan överger familjen Carlsson/Thunström Tunabergshalvön och flyttar som torpare till  Branthäll/Ludgo  som ligger norr om Nyköping och ligger under Sofielunds säteri


Anders Gustav har under denna tid fått 3 söner  som med familjer även är bokförda på Branthäll     

1:  Anders Petter Thunström som gift sig med Catharina Perdotter från Stora Danvik född 1826. De har barnen Peter Adolf född 1829 och Carl August f 1833                                          .

2: Erik Thunström som gift sig med Maria Margareta Ersdotter född 1825. De har tre barn Sofia född 1825, Anders Petter född 1827 och Anna Greta född 1829                                         .

3 ogifta sonen Göran Thunström f 1810                                         


Anders Gustavs hustru Britta Cajsa Andersdotter dör 1829. Sedan skingras familjen. Änkligen Anders  Gustav gifter 1830 om sig med pigan och änkan Ingrid Andersdotter, f 1795 från Lid som gränsar till Ludgo. Hon har tre barn i tidigare äktenskap.

Så är det åter tid för flyttning. Denna vanliga arbetsvandring i bondesamhället, som gällde både torpare, drängar,statare och annat tjänstefolk skedde oftast i under den så kallade ”slankveckan” i oktober. (från Göran Sjögård ”Flytten gav en vecka ledigt” i ”Släkthistoria 2016 nr 7). Flyttningen bekostades av den nya husbonden som hämtade familjen med häst och skrinda eller båt. Personliga tillhörigheter och husgeråd var nerpackade i kistor. Vanligen lastades bäddsoffor, köksbord, pinnstolar,trasmattor mm.


Häradsekonomiska

kartan över Branthäll

Denna gång flyttar  Anders med sin nya familj först till Gripsholms slott, där han är statardräng, och efter 1 år till Botkyrka där han först är statardräng men sedan blir torpare i  Rosenberg som lyder under Rikstens säteri. Men torpet ”läggs under gården” ( Perstorp) – kanske i samband med Laga Skiftet - och Anders med familj blir ”inhysningar”. Anders har fått tre söner med nya hustrun, Carl Fredrik f 1833, Lars Wilhelm f 1834 och Adolf f 1838 (som dör vid 12 års ålder). Barnen flyttar ut och i sista husförhöret finns bara Anders och hustrun Ingrid kvar.

Anders Carlsson/Thunströms  andra hustru  dör 1859 ”av ålderdomlig skröplighet” Ett  år senare dör Anders ( på lasarettet) – efter ett strävsamt liv i fattigdom                         

Sammanfattningsvis var han vid 15  års ålder dräng, gifte sig och fick familj och flyttade otaliga gånger runt oftast som dräng men några gånger som torpare. Hans hustru dog och han gifte om sig och fick ytterligare barn, flyttade ånyo flera gånger som dräng och slutade som ”inhysning”. I flera husförhör betecknades hans läsförmåga som svag eller hjälplig  Men han efterlämnade 5 söner och 9 sonsöner som levde till vuxen ålder och flera barn som dog i barnaåldern.

Beträffande Anders Thunströms söner i Ludgo, Branhäll flyttar Erik med familj även han 1830 till Gripsholms slott som statardräng och 1832 till Överselö (se bilaga)                           .

Ogifta sonen  Jonas Göran flyttar till Taxinge (se bilaga)                                     

.Sonen Ander Petter flyttar med hustru och sin son till Bärbo .( se nedan)


Anders Peter Thunström f 1803                  ..


Anders Peter föddes 1803, antagligen på Sunda gård, där hans far Anders Gustav Carlsson (Thunström) var dräng.  Han följer sedan familjen i dess flackande tillvaro på Thunabergs-halvön. Han gifter sig 1826 med Anna Catharina Persdotter från Stora Danviks gård. När fadersfamiljen 1828 kommer till Branthäll i Ludgo församling kommer även Anders Peter dit och blir torpare. När hans moder dör 1829 och fadern flyttar till Gripsholm, flyttar Anders Peter först till Stora Danvik men sedan till Bärbo – ligger nära Branthäll (se karta) Anders Peter är dräng. Familjen flyttar sedan till  Gustafsdal i Nyköpings utkanter. Anders Peter är fortfarande dräng. De hade två barn, Per Adolf f 1829 och Carl August f1831 De fick senare dottern Margareta Charlotta 1837. Men Anders Peter lämnar drängsysslan och blir  varvsarbetare i Nyköping.


Redan på 1770 talet fanns en mindre varvsverksamhet i Nyköping. Men i början av  1800-talet började man bygga större  fartyg och företaget slogs ihop med ett stångjärnsbruk och en mekanisk verkstad till ”Nyköpings bruk och faktoribolag”. I mitten av 1800 talet hade varvet ett 50-tal anställda och tillverkade en rad fartyg, både för  passagerarfart och godstrafik  samt även 4 kanonbåtar.. Det mest kända fartyget med namnet Ernst Merck var Sveriges största ångfartyg och största handelsfartyg. Det var propellerdrivet men hade 3 master för att kunna segla.och gick bl.a 1864 till USA med 400 svenska emigranter. –Varvsområdet låg på Nyköping Allhelgona /Öster utmed Nyköpingsån mot åmynningen. .Ett stort varvsskjul var byggt för inomhusbygge av fartyg. . Men under 60-talet gick varvet i konkurs  År 1864  utbröt ett arbetarupplopp i protest mot ett nytt tidschema i valsverket. Men detta varade bara några dagar och efterföljdes av rättsprocesser


                                                                         

Karta  NYKÖPING 1800-tal




                                        Det stora skeppsskjulet där man byggde båtar  (ur Håkan Norén: Nyköpings historia)       

Anders Peter med familj bodde  under husförhörsperioderna  1841-1855 i arbetarbostäder, som växt upp i "Nya Sraden"(I gamla kyrkböcker 4:e kvarteret).  Som fd varvsarbetare flyttade han sedan till olika bostäder i Nyköping/Nikolai och Nyköping/Allhelgona. Sonen Per Adolf, som i husförhörsboken beskrives som ofärdig, flyttar från familjen 1852.  Efter en flytt från Allhelgona till Wester församlingar år 1855 försvann sonen Carl August från Nyköpings kyrkoböcker.  Familjen betecknas som ”fattige”.                                                       ..

Anna Catarina Charlotta dör 1875.  Änkligen flyttar 1879 till fattighuset där han dör av  ”åldersavtyning”                             


Gammal arbetarbostad Trädgårdsgatan-                                   Fattighuset ( foto ur Ivar Schnell: Nyköpings historia 1963)

Folkungavägen foto  1967

Anders Petters sonson,  Axel Gunnar skriver i en dagbok om Nyköpingstiden: " I Nyköping, där bodde farfar (=Anders Peter) som var båtbyggare. Han lär ha haft 12 syskon (stämmer inte). Den 1 augusti 1836 (fel 1831) föddes min far Carl August Thunström, som gav sig till sjöss och slutligen läste sig till maskinist. Han var en liten stark och seg man. Han hade mig veterligen en syster som gifte sig med en målare vid Statens Järnvägar, Lugner  och var bosatt i Stockholm. Därjämte var någon bror till far kvar i Nyköping och lär hava haft flera barn”

Carl August Thunström f 1833


Carl August försvinner år 1855 ur kyrkoböckerna i samband med att hans familj (Anders Peter) flyttar från Nyköping Öster till Nyköping Wester . Enligt hans sonson Axel Gunnars dagbok går han  till sjöss men kan ej återfinnas i sjömanshuset.   Återfinnes i husförhöret 1861-65 för Nyköping Wester (St Nikolai), där han antecknas som "gesäll 1860". Han flyttar ut 1862 i oktober till Eskilstuna men  1863-01-27  finns han   i  inflyttningslängden för  Katarina inre och östra församling i Stockholm. Han är eldare. Han bor på  Bondegatan 7, kvarteret Tjärhofvet större                     Han finns i mantalslängden 1863, Katarina inre och östra (inlämnats hösten  62)                                           .

Men  ett år senare 1863-12-28 flyttar han ut från Stockholm , nu som gesällmaskinist, till Eskilstuna. År 1863 flyttar han in i Eskilstuna Fristaden gården N:(319) 359  Han bor där tillsammans med två arbetskarlar och en skräddare. Carl  August är då maskinist                               .

Han förvärvar omkring 1864 i samma område gården 311 Norra Drottninggatan 4 ( i kyrkböckerna Fristaden, nuvarande Eleonoragatan)..Gårdshistorien kan följas bl.a. på historiska kartor från olika tidsperioder: År 1876 och 1890 var tomten bebyggd med 3 mindre bostadshus, ett utmed  Norra Drottninggatan och två mot gårdsplan (Åkerstens kartor 1876 och 1890)


                     Karta över Eskilstuna 1890                                                                       Tomt 311 utmed  Norra Drottninggatan

Man ser på tomtritningen att ett av husen har en farstupåbyggnad. Det finns ett fotografi av detta hus i en ansökan om rivningstillstånd l954 (se nedan) Detta är troligen det hus i vilket Carl August och senare hans familj bodde.                           

Enligt husförhörsböckerna kan det ha bott ett 20-tal personer på gårdstomten i de tre husen. Fastigheten var 1876 taxerad till 7600:-

Carl August gifter sig 1866 med  Eva Fredrika Lund, som flyttar in till gården 311 först 1868. Hon var född 1840 i Ljusnarsberg i Örebro läns  norra del. Hon var äldsta barnet hos gjutaren Per Fredrik Lund och Fredrika, född Öman. Efter att ha varit i ”Finspongs bruk i Risinge af Linköpings Län” och Svärdsjö (Svartnäs)  kom familjen kring 1860 till Klosterström i Klosters landsförsamling, Eskilstuna, där fadern Per Fredrik arbetade vid gjuteriet i Eskilstuna Mekaniska Verkstad. Det var antagligen här som  Eva Fredrika träffade Carl August. (mellan 1862 och 1866)

Carl August vistades tillfälligt i Stockholm 1866 ( när lysningen för hans giftermål tas ut), antagligen för att avsluta sin maskinistutbildning, men han återvände till sitt hus i Eskilstuna och gifte sig 30.e december 1866 med Eva Fredrika

Det finns ett släktschema bevarat i morfars och mormors papper, som delvis visar hur namnet Öhman kom in i släkten.  Eva Fredrikas  mor  var Catharina Persdotter f 1783-01-22( eg  Samuelsson - i husförhörsboken för torpet "Tappen"  Ljusnarsberg 1830-41 uppges  mannen . vara Carl Samuelsson/Öman f 1776-11-15). Carl och  Catharina Persdotter  fick dottern  Eva Fredrika f 1819-07-16,  som alltså gifte sig med med Per Fredrik Lund. f1816-04-29. Dessa fick dottern Eva Fredrika f 1841-12-05 som gifte sig  med Carl August Thunström (Per Fredrik fick även en son Per Wilhem f 1847)

Detta släktschema är uppgjort efter1917, eftersom uppgiften som uppgiften om Carl Göstas död finns med. och brodern Carl Axel uppenbarligen lever. Antagligen är detta schema ritat av min morfar.


 


Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Per Wilhelm Lund, egen smidesverkstad i Eskilstuna, f 1847(  Carl August Thunström blev verkmästare)

Eva Fredrika flyttar  enligt husförhören först 1868 till hans bostad, gården 311 i Eskilstuna Fristad, samma år som deras första barn Carl Fredrik föds. De bor i gården 311, där  Carl August i kyrkböckerna står som ägare, ända fram till sin död 1894

Familjen Thunström kan följas i husförhören fram till 1902.

Paret får 6 barn,  Carl Fredrik Vilhelm 1868-09-20, Ernst August f 1874-04-09 men död 1874-05-28,   Axel Gunnar f 1876-05-05, Wilma Fredrica f 1878-04-15, Johan Fridolf f 1881-08-27 och Eva Elfrida , 1885-09-22.


Carl August var under denna tid verkmästare och eldare vid en mindre metallverkstad, som ägdes av hans svåger.

Men han var enligt en anteckning 1877 även  maskinist på ångaren Saturnus som gick mellan Eskilstuna och Stockholm  och kanske senare på ångaren  Sven Ringman på samma rutt.(se foto) Järnvägen till Stockholm var inte utbyggd under denna period.



Beträffande Carl Augusts liv under denna period kan man läsa i hans sons dagbok: ”Min mor föddes i Stavsjö i Dalarna och var dotter till gjutmästare Per Johan Lundh, bördig från gården Lund i Nya Kopparberg och gift med Fredrika Öhman. Han var gjutmästare  vid Stavsjö bruk i Dalarna, men flyttade så till Eskilstuna, hvarest han fått anställning som Gjutmästare vid Munktells Mek. Verkstad, hvarest han var till sin död 9/11 1878. Han plats efterträddes då av min morbror Johan Fredrik, som innehade platsen till år 1888. Han hade en verkstad vid T???fors hvarest han tillverkade strykjärn och klackjärn, samt en del svarsmide såsom yxor, brandhakar m m  Denna verkstad i hvilken min far var verkmästare flyttades  år 1884 till Dammen? Vid Slussen, hvarest den var belägen till år 1889, då den en morgon brann ner. Det står mig i tämligen fritt minne, när min far väcktes, huru svårt han hade att hitta sina kläder och äntligen komma iväg. Därefter flyttades verkstaden till Rademachergatan ?  och skötte far jämte sitt övriga arbete ångmaskinen” (Rademachergatan var ett område med verkstäder – delvis bevarade i ett kvarter som kulturminne).


På gården 311 bor under husförhörsperiodenn 1884-1888 också filaren Gustav Adolf Thunström, f 1863-01-20 i Nyköping –en brorson  till Carl  August.. Han är anställd av Lundh, antagligen Eva Fredrikas morbror . I nästa husförhörsperiod 1889-1893  har Gustav Adolf en hustru Andersson , f 1870-04-27, ett oäkta barn fött 1891-03-27, ett odöpt gossebarn f 1892-04-02 samt ytterligare en son f 1893-07-23.

Under samma husförsperiod har också  arbetaren Johan Abel Thunström f 1973-01-02 i Nyköping (en annan brorson) flyttat in i fastigheten gården 311.


Man kan i ett husförhör från Torshälla kyrkoarkiv finna att 1892-93 köper Carl August Thunström lantägendomen Mälby N:o 1. Mälby, som är ett ganska vidsträckt område, ligger  norr om Eskilstuna nära Mälarbaden. Lantegendomen delas mellan Karl Peter Andersson och maskinisten Carl August Thunström.                                    .


Mälby ( ur Sveriges gods och gårdar)


Peter Andersson bor där med familj från nov 92 men flyttar ut okt 93. Carl August Thunström äger sedan egendomen själv  En dräng och en hushållerska flyttar in där nov 93. Men Carl August dör strax efteråt och gården ägs av sterbhuset.  Hushållerskan flyttar ut 95, drängen blev kvar under husförhörsperioden. ( Det finns ett släktfotografi från 1913-1914 från en gård i Mälby där Carl August son Axel Gunnar står tillsammans med fru och barn – det är väl troligt att det är boningshuset  Mälby N:o 1, som blivit kvar i släkten.)  Den nuvarande ägaren till det boningshus, som skulle kunna vara ursprungliga Mälby N:o 1,  uppger att huset byggdes  under 1880-talet, att jordbruksmark och lokaler sålts av och nu ligger öde)


Carl August dör i lungtuberkulos 1894-02-18





Samtliga barn är då skrivna i hemmet, Carl Fredrik läser medicin i Uppsala. Familjen  var enligt bouppteckningen ganska välbärgad  ( gården 311 beräknades till 21500 kr, Mälby nr 1 i Torshälla socken 4100 kr. Lösegendom vid Mälby, dvs en häst, 4 kor och en kalv 2 får och 10 höns samt fiskredskap. Tillgångar totalt c:a 27.000  Efter skulder till banker samt en piga och en dräng blev behållningen i bouppteckningen +-0. Den verkliga behållningen var säkerligen avsevärd)

Änkan Eva Fredrica flyttar 1900 från gården 311 tillsammans med barnen  Axel (nu ritare), Johan Fridolf, Vilma (nu småskolelärarinna efter utbildning i Västerås) och Eva Fredrika först till kvarteret Åkerfjällen och sedan 1908 till sonen Carl Fredriks villa på Köpmangatan 30, Gamla staden.. Sönerna har då flyttat. Dottern Eva Fredrika flyttade ut 1910 till Stockholm, utbildat sig till folkskolelärarinna. Eva Fredrika och hennes dotter bodde kvar tills Carl Fredrik med familj 1910 flyttade till Västerås. Då flyttade de till kvarteret  291 på  Rademachergatan.  Wilma  dör 1911-07-28 av kronisk nefrit. Begravd  på gamla kyrkogården. Eva Fredrica dör 1917-03-04 av ”marismus seniles” på lasarettet   Begravd på gamla kyrkogården

Beträffande sönerna  Johan Fridolf och Axel se separat släktkrönika. Carl Fredrik se nedan

2 år efter Carl Augusts död finns ett foto från en släktträff på gården Mälby ( ej Mälarbaden)

Änkan Eva Thunström, född Lund, sitter på trappan. Bredvid henne ( i hatt) sitter Carl Thunströms fästmö Maria Blom och bakom henne står Carl - bägge på besök från Uppsala. Till hö med fluga står Fridolf Thunström ( bror till Carl ) och bredvid honom  Rulle Blom ( bror till Maria Blom). Mannen med metspö i handen är Fredrik Lund ( bror? till Eva Thunström f Lund)

Ett fotografi 1904 med hela familjen.

Bakre raden Carl och Maria Tunström, Harry och Regina, Gustav,Rudolf.

Främre raden Albert, Amelie, änkan Blom och Ella

Carl Fredrik Vilhelm Thunström 1868-1941 (Carl August 1:a son)


Denna krönika har nu i rakt nedstigande led följt släkten Thunström från Carl Skytt född 1695  under 5 generationer till min morfar Carl Fredrik Thunström född 1868.

Carl  Fredrik föddes i Eskilstuna, där hans  far var maskinisten August Thunström född 1833 och död 1898. Hans mor var Eva Fredrika Thunström, född Blom 1840 och död 1917. Carl var äldst av 5 barn:  Axel Gunnar född 1876, Vilma Fredrka född 1878, Johan Fridolf född 1881 och Eva Elfrida född 1885

Barnen växte upp i familjen i fastigheten 311, Norra Drottninggata 4, i Eskilstuna i en liten  fastigheten som 1877 hade  ett taxeringsvärde  7 900 Skr. Carl var den enda av barnen som tog studenten ( Strängnes 1897). Han hade ett innerligt förhållande till sina yngre systrar vilket framgår av bevarade brev under studietiden i Strängnes. Framför allt skriver Axel Gunnar till honom och ( " vi hafva långt i bokföring i tekniska. ......Vilma ljuger så att man kan tro henne) En del av breven ligger tillsammans med fotografierna.

Carl kommer sedan till Uppsala där han börjar läsa teologi men övergår till medicin. Han blir med.kand 1893-09-14 och med.lic 1899-01-30 med goda betyg  (finnes om bilagor). Han har korta vikariat på olika klinker i Uppsala och som vikarierande provinsialläkare under åren 1896-99, före och efter legitimationen. Han är under denna tid kyrkobokförd i barndomshemmet i Eskilstuna, (fastighet 311)


Carl Fredriks CV

Han träffar i Uppsala sin blivande hustru Maria Katarina Blom f 1874-11-02 i Uppsala, dotter till Johan Blom f 1839 och Maria Margareta, f Quick 1843 (namnbytt senare till Hållén) Maria Katarina hade växt upp med flera syskon i familjen Blom. Familjen bodde under senare hälften av  1890-talet på en gård i kvarteret Oxen i centrala Uppsala. Johan Blom var fram till 1898 disponent och arrendator av universitetsägda  kvarnen Ulva utanför Uppsala. Han dog 1901. Modern flyttade till Stockholm och dog där 1934. Se fö ” Släkten Blom”

Carl och Maria Katarina Blom gifter sig i Uppsala 1899-06-17. Carl är då tillfälligt skriven i Uppsala församling.( Bor kv 2 149 i Uppsala)

Paret flyttar sedan till Eskilstuna 1899-11-13 till fastighet 141, Kungsgatan 17. Carls far är död men änkan Eva Fredrika och systrarna  Eva Fredrika och Wilma och tidvis även bröderna  Axel Gunnar och Johan Fridolf bor kvar i Eskilstuna.

Familjen Carl Thunströms bostad  låg centralt nära  Rinmanstorget ( nuvarande Fristadstorget)  Carl Thunström har sin mottagning där.


Student i Strängnes, läkare i Uppsala, Eskilstuna och slutligen 1: stadsläkare i Västerås, järnvägsläkare, Asealäkare och epidemisjukhusets läkare

Carl vikarierade  som stadsläkare i Eskilstuna. År 1900-08-21 får han förord som ordinarie stadsläkare ( Förord för  t.f. stadsläkaren Carl Thunström till erhållande av stadsdistriktsläkartjänsten i Eskilstuna " beslöt nämnden ( hälsovårdsnämnden) , dels på grund av hans vackra betyg i licentiatexamen och hans tjänstgöring vid kliniker och akademiska  sjukhuset i Upsala, dels ock till följd av den duglighet, han under sitt förordnande som stadsläkare i Eskilstuna och i sitt samarbete med Hälsovårdsnämnden ådagalagt, lemna förord åt t.f. Stadsläkaren Carl Thunström till erhållande af stadsdistriktsläkartjänsten i Eskilstuna" Han blev även järnvägsläkare. Har det ena av två ”upptagningsområden”.


                                                 Interiörer från bostaden på Kungsgatan




Paret får under denna tid på Kungsgatan en son Gösta 1901-07-14

Bilden till hö utanför Kungsgatan 17 med Carl Thunströms mottagning har tagits någon gång mellan 1901 och 1902. Antagligen är det Maja Thunström som står till höger   med sonen Carl Gösta och svägerskan Elfrida eller Vilma till vänster. Bilden till vä visar Maria Thunström i sorgdräkt efter sin fars död ( Johan Blom död 1901) som badar Gösta Thunström


Carl Thunström




I ett brev från Maria till sonen Gösta som, då besöker doktor Hagstrand i Visby framgår att Eja legat sjuk med feber och hosta men blir bätrre. Maria har varit utan jungfru men skall få en nu.  ( skrivet 1913)

Fotot tagits från andra sidan ån. Villan ligger bakom och till vä om det stora trädet

Familjen flyttar 1902 från Kungsgatan i Fristaden till en villa Köpmangatan  30 i Gamla Staden  Villan finns kvar i något ombyggt skick och har varit ett kaffé efter  Thunströms tid.  Se karta ovan.

Fotografiet till vä är tagit kring 1910. Villan skymtas bakom det träd som står mest till vänster. Fotografiet till hö är taget 2011.

1908 flyttar modern och änkan Eva Fredrika samt systrarna  Wilma och Eva Elfrida till villan. De har tidigare bott på Åkerfjällen B1 som ligger bara något kvarter från Köpmangatan 30.

Familjen Thunström  hyr också en villa i Mälarbaden, som besöks fortfarande 1916.



Mälarbaden i vinterskrud

Barnen 1912

1905 och 1907 gjorde Carl studieresor till Danmark och Tyskland rörande  barnsjukdomar och stadshygien .


Paret får ytterligare  två barn –  Carl Axel Gerhard f 1903 och Maria Margaret f1909 ( född i Mälarbaden).     


 

I mars 1910 utsågs Carl till 1:e stadsläkare i Västerås ( 5 sökande, efter sluten omröstning utsåg stadsfullmäktige Carl Thunström) 


I augusti 1910 flyttar alltså familjen till Västerås – Slottsgatan19,, där Carl även har mottagning.

Exteriör av Slottsgatan 19 (närmast) kring 1940. Thunström bodde på övre våningen där även mottagningen var belägen. Huset är kulturminnesskyddat. Till höger några interiörbilder

Västerås 1910

Vänster pil pekar mot Slottsgatan 19, höger pil mot epidemisjukhuser

Som stadsläkare blir han också chef för epidemisjukhuset. I sysslorna ingick  ej bara sjukvård utan skötsel av lokaler, anställning av personal och ekonomi.  Vanliga sjukdiagnoser var scarlatina, difteri (strupsjuka) huvudsakligen barn samt polio mm.  Carl blev även järnvägsläkare , skolläkare och tillsynslälare för barnhem..

Bilder från epidemisjukhuset 1927

Familjen Thunströms barn går i skola i Västerås-Rudbeckianska högre Allmäna Läroverket respektiva Högre elementarläroveret för flickor

.  I februari 1917 drabbas familjen av sorg – sonen Carl Gösta avlider av sockersjuka efter ett par  års sjukdom

I januari 1929 drabbas familjen  ånyo av en tragisk händelse.  Sonen Carl Axel, som 1924 avlade studentexamen  vid Högre allmäna läroverket i Västerås och sedan gått kadettskola i Stockholm och blivit löjtnant i flygvapnet, störtar och dör i snöstorm under en navigeringsövning mellan Linköping och Stockholm.( vilken avråtts från Statens meterologiska anstalt i Stockholm) Tre av de 7 plan som deltog i övningen störtade. Endast löjnant Thunström omkom. Omfattande publicering både i lokal och rikspress, Rubriker bl.a  " dödskollision i ett hav av bara vitt"  "dödsplanet var byggt förra  året" "Bestämmelserna för flygövningar"  "Var det försvarligt att skicka iväg eskadern olycksdagen?" "Risker måste tagas, säger eskadernchefen".

Flygningen granskades i krigsrätt och ur de omfattande handlingarna ( förhandlingar pågick vid flera tillfällen) kan nämnas "Av de 7 flygplan som startade  framkommo 4 till målet  2 havrerade svårt och 1 lindrigt, Löjnanten vid I.21 C.A.C. Thunström  dödades varjämte....." " Furir Hinnersten, passagerare i det flygplan som fördes av Löjtnant Thunström (skadades ej livshotande) har uppgivit följande......" På grundval av hans beskrivning och undersökning av olycksplatsen antages att olyckan gått till enligt följande. "Föraren har följt järnvägen, vilken i den övertäckta  terrängen söder om Westberga gård var möjlig att iakttaga trots snöyran. Vid den öppna slätten strax norr om Westberga har föraren sannolikt i avsaknad av några konturer förlorat intrycket av den underliggande terrängen. Det snätäckta fältet har härvid förväxlats  med snötjockan. I avsikt  att återvinna känning med terrängen har föraren därvid tryckt flygplanet för att kunna skymta marken, varvid olyckan inträffade .... "  Från Statens Meterologiska-Hydrografiska anstalt i Stockholm hade följande meddelande skickats:"  .... vann jag följande uppfattning ......att flygningen möjligen kunde utföras till Örebro  eller Västerås men under inga förhållanden längre österut " Trots detta gavs startorder med mål Barkarby i Stockholm!!

Krigsrätten slutade i att inget ansvar utkrävdes av övningsledarna och att staten fick bestrida kostanderna för de materiella skadorna.

Fader Thunström anmodades att inkomma med begäran om  ersättning för förlorade persedlar !!


Begravningen ägde rum i Västerås domkyrka i närvaro av landshövdingen, biskopen, flygvapnets chef samt ett flertal officiella personer från olika myndigheter och organisationer


Dottern Margareta gifter sig i Västerås domkyrka med  Wilhelm Tham 1929

Carl går i pension 1934.   Han ägnar nog stor tid nu åt sin hobby frimärkssamling. Samlingen blir mycket omfattande.  Vid försäljning under 1970-90-talet inbringar samlingen säkerligen mellan 100 och 200-tusen kronor i dåtidens penningvärde


Sommarstället på Mälarbaden lämnas under 1930-talet och i stället inköps ett hus på ön Gåsö utanför Lysekil, där somrarna sedan tillbringas


Carl dör  1941-09-20 i Västerås

Änkan Maria Katarina  flyttar och bor  under en period  i Stockholm på Styrmansgatan,  men hon flyttar tillbaks till Västerås. Hon dör på Gåsö 1952 

Familjen Carl, Maria Katarina, Carl Gösta och Carl Axel  ligger begravda  på kyrkogården i Västerås. Graven är kulturminnesskyddad.


Källor


Kyrkböcker  SVAR eller Arkiv Digital

Mantalslängder

Nykopia databas

Ulf Berggren; Tunabergarna

Inger Hulterstam: Artikel om Hulterstastugan

Eniro Sverigekarta

Folkbokföringar 1870-1910

Bergshammars hembygdsförening

Riksarkivet Ivar Rydebergs samling-karta Nyköping

Wikipedia Nyköping

Nyköpi9ng-Oxelösunds slätforskarförening

Ivar Schnell: Nyöpings historia

Håkan Norén Nyköpings historia

Nyköpings hembygdsförening

Hasselöborna  Utgiven av Oxelösunds hembygdsförening

Ludgo-Spelviks hembygdsförening

Mälby i Torp och gårdar

Åkerstens kartor Eskilstuna 1876 och 1890

Eskilstuna i våra hjärtan ISBN 91-630-8671-9

Adresskalaender Eskilstuna och Torshälla 1877

Eskilstuna Tidning 1878 och 1902

Sveriges  städer och landsbygd del III Södermanland  1949

Mantalslängder Stockholm 1862

Eskilkällan – historiska kartor och husförhör

Bouppteckningar

Stadsfullmäktiges protokoll i  Eskilstuna och Västerås

Krigsarkivets handlingar rörande krigsrätt kring flygolyckan

Skolkataloger Strängnes och Västerås (Rudbeckianska läroverket  och Högre Elementärläroveret för flickor)

Genealogiska föreningens läkarmatrikel

Dagstidningar 1929 över flygolyckan samt begravning

Sveriges dödbok


Johan(John)  Fridolf Thunström 1881-1976 (Carl Augusts 3:e son)


Född 1881-08-27.  Far Carl August Thunström  Mor  Eva Fredrika, född Lund

Efter faderns död ( se krönikan) flyttar änkan 1900  tillsammans med barnen, dvs flickorna och Arne och Johan ut från Gården 311 till Åkerfjällen i Klosters församling.

Antagligen har Johan som sin bror Arne gått Allmänna läroverket i Eskilstuna och sedan kanske Tekniska skolan i Eskilstuna

Slutet av 1890talet reser Johan tillsammans med brodern Arne till Berlin för att praktisera. Johan hade där en kamrat Sjöstedt. Efter ett rekommendationsbrev från en kapten Hyltén-Cavallius vid Gevärsfaktoriet (antagligen bekant med  pappa Carl August.) får  Johan Fridolf plats vid firman Ludvig Loewe & Co. Han och brodern var anställda där i 11 månader och reser sedan hem ( 1900 eller 1901) Alla dessa uppgifter kommer från Arnes dagbok.

Bröderna reser 1901 på hösten till New York. Ur Arnes dagbok ” Vi vore då tre i sällskap, jag, Fridolf och en kamrat till honom vid namn Pelle Wibell. Vi hade en bra överresa och i New York mötte oss på söndagsmorgonen  en god vän till Pelle  Wibell vid namn Birger Larsson, son till baningeniör Larsson i Eskilstuna och han hade då ställt om rum m.m. åt oss, så det var bara att flytta in. Det var 662 Warrenstree ti Broklyn”

Resan hade tydligen gått via Southhamton, varifrån de flesta Amerikabåtarna utgick. Normalt tog överresan c:a 7-8 dagar


Bilder på¨passenger records från fartyget St Louis från Southampton., rad 12,13,14 på de tre reskamraterna.


Johan stannar sedan i NewYork med adress Bayonne  N.Y.. Under denna tid träffar han troligen sin blivande fru Gertrud Andersson från Stockholm ( se nedan) Han reser hem till Sverige 1906. Under hela denna tidsperiod var han enligt församlingsbok skriven i  Eskilstuna Kloster. Men 1907 får han K Majts tillstånd att lämna landet.


Samma år återvänder han till samma adress i New York, denna gång med fartyget .Tietgen från Köpenhamn


Johan Fridolf och Gertrud Andersson gifter sig i USA 1908 enligt  svensk församlingsbok. Enligt samma källa får de  sonen Arne Thunström 1913-08-26

1910 enligt Census bor paret i hyrd bostad i  Bayonne Word 1 Hudson New Jersey. Johan Fridolf är ”draugtsman” ( kan vara ritare eller notarie) Han är löntagare. Han arbetar inom industri ”boiler” = ångpanneindustri. Naturaliserings status är utlänning som immigrerat 1901 och han har alltså inte USA medborgarskap



Men 1917 mitt under världskrig och tyskt ubåtskrig åker familjen hem, troligen pga av att Gertrud bliv sjuk)  Paret kommer till Söderhamn, där väl Johan får arbete.  Men Gertrud dör 1918-11-19 av tuberkulos. (Begravd på Norra Begravningsplatsen i Stockholm ) Svärmor Johanna  Wilhelmina Andersson som är änka flyttar in hos Johan i Söderhamn.

Johan stannar i Söderhamn till hösten 1921 då han med sonen flyttar ut till  Bofors Karlskoga, där hans bror Axel Gunnar med familj bor. Han stannar där till 1922. Han flyttar 1922 vidare till Trollhättan med sin son. ( Orsaken till flytt måste väl vara att han fått arbete där som ingenjör)  Han bor i kvarteret Sjöjungfrun . Men redan 1923 reser han ånyo till USA medan sonen flyttar till faster Eva Elfrida, som är lärarinna i Brännkyrka ( se nedan Arne Thunström)


Bild från polisen i Söderhamn i efterforskningen efter Johan Fridolf, som tydligen inte uppgivit rätt in- och utflyttning

Johan Fridolf kommer åter till N.Y. 1923 med båten Fredrik VIII från Köpenhamn ( enligt ancestry ) . Han skall besöka sin svåger Mr Robert Werner 354 Westerwell Ave  St George N.Y. (gift med Gertruds syster Tyra,( se nedan). Hans närmsta anhörig är sonen Arne i Stockholm, som sommaren 1927 kommer på besök. Johan bor då på 111 Brodway New York

Johan  träffar  Ebba Berhardina Bergström från Ängelholm f 1887, som tidigare varit gift i USA med Svante Lind ( se nedan) och har ett barn med honom, June. Johan  gifter sig med Ebba 1928-10-14 .I ”Census 1930” bor famijen i New York på Manhattan. (317 W 95th Str New York City)   Han är engineer  mechanical  och Ebba är hårfrisörska.

1930 gör paret en resa till Sverige och återkommer med  båten Kungsholm från Halifax, Novia Scotia. Det antecknades att Johan redan tidigare fått USA medborgarskap 1915 och Ebba får det genom äktenskapet.

1937 gör Ebba tillsammans med dottern June en Sverigeresa och de återkommer med fartyget Gripsholm från Göteborg.

1937 ansöker Johan Fridolf om amerikanskt medborgarskap.Han uppger adress  1001 University Avenue och säger sig vara ” draftman” (ritare?). Han uppger också att han sökt medborgarskap 1923 men tagit tillbaks denna ansökan (fotografi av ansökan, som är spärrad för datakopiering).


I varje fall godkännes hans ansökan 1940-1941. Det finns ett mönstringskort och uppgifter att han är anställd som bilmekaniker vid  Foster Wheeler Corp. I Ebba Thunströms minnesruta 1996 benämnes han som överingenjör

1953 besöker han tillsammans med Ebba Sverige och återkommer med Gripsholm från Göteborg

1966 dör Ebba i New York efter lång tids sjudom– finns en minnesruna i Nordstjernan-Svea

Efter Ebbas död 1966  flyttar Johan Fridolf till Stockholm och bor hos sin son Arne och hans hustru  Margit på Sysslomannagatan  20

Han beviljas svenskt medborgarskap 1969. Han bor fortfarande hos sin son till sin död 1976-02-08. Han är begravd i samma grav som sin första hustru Gertrud på Norra begravningsplatsen ( område 13C nr 178 )  I bouppteckning  har han tillgångar på c:a 100000 kr. Enda arvinge är sonen Arne. Det finns en grupplivförsäkring till förmån för June Beatrice Trurnit i amerikanskt försäkringsbolag


Gertrud Andersson / Thunström 1886-1918 (Carl Augusts svärdotter)

livet före giftermålet med Johan Fridolf


Född 1886-04-14 i Stockholm - I folkräkning 1900 finns i familjen fadern magasinkarl Gustav Andersson,  född i Ryda Skaraborg 1849, modern Johanna Wilhelmina, född i Stockholm 1856 samt en son Thure Gustav Wilhelm f 1878 samt döttrarna Tyra Alfhid, Gertrud Wilhelmina och Nanny Arvida. Familjen bodde i en mindre arbetarbostad i kvarteret Geten längst upp på Thulegatan mot Vanadislunden. Modern arbetade troligen i en brödbutik i samma kvarter, se foto.



Vy från Vanadislunden söderut 1901. Gaveln på huset till vänster är kvarteret Geten utmed Thulegatan.(kvarteret finns kvar i  ombyggt skick. (foton från stadsarkivet)

Sonen  Thure Gustav Wilhelm utvandrar till USA 1898. Han har tillfälligt bytt efternamn till  Stjernström men återgått till Andersson. Enligt Census 1900 är hans adress Nasau, Brooklyn, New York.( dit systernn Gertrud söker sig 1902, se nedan)  Här är markistillverkare för att senare vara sjökapten. Han dör 1927.

Dottern Tyra utvandrar senare och är enligt Census 1920 då gift med ingenjören Johan Robert Werner, f 1884, som 1910 utvandrat till USA. De bor först i Califonien men senare i New York (dit svågern och änkligen John  Fridolf Thunström 1923 anger som destinastion vid sin förnyade utvandring, se ovan)

Dottern Gertrud utvandrade 1902 tillsammans med två jämnåriga flickor, Anna Maria Axelina f 1886 samt Ellen Pettersson f 1887 till USA. Resan, som väl troligen ordnats  av en emigrantagent,  gick först till Göteborg och sedan med båten Rollo till Grimsby på östra Englandskusten.

Göteborgs poliskammares förteckning över passagerare med  båten Rollo


Båten Rollo lämnar Göteborg

Flickorna tog sig till Liverpool varifrånn de for med båten Ivernia sptember 1902 till Sies (Boston)

Lista från Boston med ankommande med Ivernia och resmål i USA

Gertrud  skulle till sin bror Thure Gustav Stjärnström/Andersson boende Nasau Street 225 Brooklyn Ward 5 Kings N.Y .

Antagligen arbetar Gertrud under de följande åren som ”hembiträde” (vanligt arbete för immigrerade flickor). Antagligen träffar hon Johan Fridolf Thunström där. Hon  reser hem till Stockholm 1906 (samband med faderns sjukdom och död?). Johan Fridolf reer ju också hem samma år (kanske med samma båt?, svårt att hitta dokument om hemresande)

Hon emigrerar på nytt 1908   via Göteborg, Grimsby,Liverpool, New York


Passagerarlista på fartyget  Baltic vid avresa från Liverpool med destination New York

Kort därefter gifter hon sig med Johan Fridolf Thunström, se  ovan

EBBA BERHARDINA BERSTRÖM/ LIND/THUNSTRÖM 1884-1966

(Carl August andra svärdotter)

livet före giftermålet med Johan Fridolf 


Ebba föddes 1884 i Reppelberga, Ängelholm. Modern var Johanna Petronella, f 1852  gift  1868 med slaktaren Bergström, som dog 1877. Modern var tvätterska.  Ebba hade flera syskon, bl.a  Emma, f 1872, som utvandrade till USA 1899.

Ebba kom till Stockholm och  1908 är hon bodbiträde på Ringvägen. Hon emigrerar till USA samma år till USA   men måste kommit tillbaks eftersom hon 1913 kommer  till EllisIsland  med fartyget Hellig Olof från Köpenhamn. Hon är då 29 år och skulle besöka sin syster Emma som utvandrat redan 1899 och var ”waitress” på adress  242 W 109 Street i New York. Ebba var då singel men gifte sig 1916 med den mycket äldre Svante Lind År 1920 bor paret i New York

Svante var född  1863 eller mellan 1863 och 1868. Han hade utvandrat till USA med ankomst till NY 1885. Han var ”PAINTER” och fick amerikanskt medborgarskap 1897 med adress Atlantic Avenue (NY?). Vid folkräkning 1900 bodde han hos sin bror John Lind i Brooklyn Ward  3 Kings New York.och hans familj. Han är single och ”housepainter”. 1910 är han ”lodger”.

Paret Lind bor 1920 i  Brooklyn Assamly, Distric 10, Kings New York. De hade 1919 fått en flicka, June. Svante dör

  redan 1920 bara några månader efter barnets födelse.. I dödsarkiv uppges inga större efterlevande belopp.

Änkan Ebba gör besök i Sverige 1925 med dottern June men återvänder till New York där hon gifter sig med Johan Fridolf Thunström 1928.  Hon är hårfrisörska. Hon besöker Sverige flera gånger, se krönika Johan Fridolf.

Dottern June växer upp i familjen Thunström,. Hon gifter sig och i folkräkning har hon namnet  June L Trunit.Hon är "bookkeeper" och gift med Hans Trurnit.  Hon dör oktober 2004, adress 97504  Medford Jackson, Oregon. I  styvfader Johan Fridolfs bouppteckning finns en livförsäkring med June som utfallande till June.

 




 ARNE THUNSTRÖM  1923-1996

Gertrud och Johan Fridolfs son, Carl August sonson


Arne föddes 1913-01-26 i Bayonne New York. Han lever med föräldrarna i New York och i Söderhamn när föräldrarna flyttat dit. När modern dör 1918 lever han kvar hos fadern och mormodern Johanna Wilhelmina Andersson. Men efter några år  flyttar han med fadern till Karlskoga och sedan till Trollhättan 1922.

När fadernJohan Fridolf åker tillbaks till USA 1923  flyttar Arne in hos fastern Elfrida Thunström  som är lärarinna och bor i Brännkyrka. Arne växer sedan upp hos henne. År 1927 resar han ensam till USA för att tillbringa sommaren hos Johan Fridolf, som väl antagligen  redan då träffat blivande hustrun  Ebba Lind. .

Arne tar studentexamen omkring år 1933.

 


På fotot ses Carl Thunström (Arnes farbror) och Margareta Tham (kusin)                    Tavlan på väggen är nog modern

Kan sittande damen till vänster om Carl vara Elfrida Thunström (faster)                      Wilhelmina

och mannen framför Carl vara Axel Thunström (farbror)?

Arne blir arkitekt. Han gifter sig 1939 med Margit Wahlborg f 1913

och 1941 bor paret på  Rindögatan 21.   De bor 1942 på Sysslomannagatan 42 . Arne blir avdelningsdirektör på Byggnadsstyrelsen, där han finns åren 1964-1978. Paret gör 1947 ett besök i USA till Johan Fridolf och Ebba och. 1953 kommer hans far med fru Ebba besök i Sverige

År 1966 flyttar hans far, som nu blivit änkling  hem till Sverige, in i samma bostad på Sysslomannagatan, där han bor till sin död 1976.

Arne och Margit flyttar nu först till Limhamn och sedan till Thulehem i Lund, som är ett äldre boende. . Arne dör 1996-08-15, hans fru många år senare.  De fick inga barn


Axel Gunnar Thunström 1876-1931   (Carl Augusts 2:a son)

Hans far  var maskinisten Carl August Thunström f 1833.


Ur Axel Gunnars bevarade dagbok kan man läsa;

Min mor föddes i Stavsjö i Dalarna och var dotter till gjutmästare Per Johan Lundh, bördig från gården Lund i Nya Kopparberg och gift med Fredrika Öhman. Han var gjutmästare  vid Stavsjö bruk i Dalarna, men flyttade så till Eskilstuna, hvarest han fått anställning som Gjutmästare vid Munktells Mek. Verkstad, hvarest han var till sin död 9/11 1878. Han platts efterträddes då av min morbror Johan Fredrik, som innehade platsen till år 1888.

Han hade en verkstad vid T???fors hvarest han tillverkade strykjärn och klackjärn?, samt en del svarsmide såsom yxor, brandhakar? m m  Denna verkstad i hvilken min far var verkmästare flyttades  år 1884 till Dammen? Vid Slussen, hvarest den var belägen till år 1889, då den en morgon brann ner. Det står mig i tämligen fritt minne, när min far väcktes, huru svårt han hade att hitta sina kläder och äntligen komma iväg. Därefter flyttades verkstaden till Rademachergatan   och skötte far jämte sitt övriga arbete ångmaskinen


Efter avslutad skolgång vid Allmänna läroverket i Eskilstuna fick jag platts hos en urmakare, där jag var endast 1 år och anställdes därefter som lärling hos en fabrikör Qvarnström, en mycket god vän till far. Där fick jag göra diverse arbeten men fick springa ganska mycket i ärenden så att jag ledsnade därpå och en fredagkväll sprang jag över  till far och sade till honom att jag ej ville hålla på med detta längre. Far var mycket häftig av sig och gick genast bort till Qvarnström och talade med honom och jag fick då sluta min anställning där.

Jag fick därefter platts modellsnickarelärling vid Munktells mekaniska Verkstad AB, hvarest värkmästaren Johan Sandberg var gift med en kusin till min mor, och samma år började jag i Tekniska skolan i Eskilstuna, som då var 3årig, men som året därefter utökades till 4årig.

Min bror Carl hade då tagit studentexamen och var i Uppsala. Han läste först teologi, men slog om till medicin och blev läkare

Som jag förut nämnt hade morbror  år 1890 fått sin nya verkstad igång och då far skötte ångmaskinen fick jag gå upp om morgnarna kl 5 och kila iväg och elda upp under ångpannan, samt sätta igång verket. Kl 7 kom far dit o gällde det då för mig och göra mig snygg och hinna  iväg till skolan som började ½ 9.

Lärotimmarna i Fackskolan voro ½ 9 – 11 och 11.15 – 1 samt 3 -  5.  Därefter kl 6 började aftonskolan, som höll på till kl.9

Jag gick i fackskolan endast 2 år och fick jag därefter, anställning som modellsnickarelärling vid Munktells Mek Verkstad AB hos förutnämnde Johan Sandberg. Därom är ej något att särskilt att nämna, annat än att jag gjorde småmodeller mm och var jag anställd ung 1 ½ år

Så en dag kom en klamrat Lönnqvist anställd som ritare vid Beronius ? Mek. Vrekstad och sade till mig att de hade platts för ytterligare en man, och bad jag min morbror att hjöra efter, med den påföljd att jag fick anställningen där, med en lön av 100 kr pr månad.

Jag erinrar mig ännu mitt första arbete. Uppgörande av ritningar till en större stämmaskin ?? Ing Baronius var en mycket bra schef och hade vi mycket trevligt på denna plats. Jag var där anställd 5 ½ år, då jag efter slutad exersis tillsammans med min bror Fridolf reste ut till Berlin för att praktisera.

Fridolf hade där en kamrat Sjöstedt hvilken vi uppsökte och bodde vi på denna platts ?????? i 4 mån.

Det var ej lätt att få något arbete då man ju ej vågade sig på att söka vad som helst, men så till slut fick jag arbete på en konstsmidesfabrik Schultz&Holdefleis? , men efter 8 dagar fick jag sparken, hvarför vet jag ej, men jag antager att arbetet gick för sakta. Jag hade  även platts som ritare å en mindre fabrik för träbearbetningsmaskiner, men så en dag kom hemifrån en rekomendation till oss från Gevärsfaktoriet Kapten Hyltén-Cavallius och den framvisades ofördröjligen till schefen för firma? Ludvig Loewe & Co, med påföljd att vi fingo anställning därstedes båda två, men på olika avdelningar.

Jag började på Vorichtgebau?? och bror Fridolf på Werkzenggebau?? Och vore vi där anställda å 11 månader. Jag hade ju ej arbetat på verkstad förut men det var att gripa in med frejdigt mod och det gick ju bra."

Bröderna åkte sedan hem till modern i Eskilstuna

"I Aug. 1901 reste vi till Amerika. Vi  vore då 3 st i sällskap, jag, Fridolf och en kamrat till honom vid namn Pelle Wibell.

Vi hade en bra överresa och i New York mötte oss på söndagsmorgonen en god vän till Pelle Wibell vid namn Beger?? Larsson, son till baningeniör Larsson iEskilstuna och hade han då ställt om rum m.m. åt oss, så det var bara att flytta in. Det var # 662 Warrenstreet i Broklyn".


Okänt vad han sedan gjorde i New York och när han reste hem igen. Men han återvände till mamman som efter makens död i lungtuberkulos 1898 hade flyttat till Åkerfjärn B 1 i Kloster.  Varken Axel Gunnar eller brodern  verkar ha  anmält avflyttning  till församlingen vare sig vid resan till Berlin eller till USA, varför tidpunkterna för resorna är okända. När mamman flyttade till Åkerfjärn  i  november 1900 åtföljdes hon enligt kyrkoböckerna av sönerna Axel Gunnar och Johan Fridolf samt de två döttrarna men sönerna kanske i själva verket var kvar i Berlin.

Men i januari 1905 anmälde i varje fall Axel Gunnar utflyttning från Åkerfjärn B1 i Kloster. Han flyttade in i Trollhättan till ”Mekaniska  verkstaden”, kan ha varit firman  ”Nykvist &Holm”, som bl.a. tillverkade ånglok. Han träffade där och gifte sig med Inger Berggren, f 1878-07-24 från Gärdhem i Elfsborgs län. Hon var kassörska vid samma företag. Adress i kyrkoboken var Mekaniska verkstaden Necken 5.

När GA flyttade till Trollhättan var titeln  ” ritare”, när han flyttade därifrån var han ingenjör. Han lär sedermera ha specialiserat sig på att rita och konstruera  jordbruksmaskiner

I november-december 1907 flyttar han med hustru till Väsby i Skåne, adress 17 Höganäs. Arbetsplats okänd. Paret får där två barn Eva född 1909 i Väsby och Gunnar Fredrik född  i Lund. När Eva döptes 1909 antecknas 4 faddrar, storebror Carl Thunström, syster Vilma, bägge från Eskilstuna samt löjtnant  Carl Elof Berggren och fröken Märta Berggren, bägge från Trollhättan.

Men 1912 flyttar familjen ut från Väsby till Eskilstuna. Han bosätter sig där med adress ”Skarpsk 7”. Men bara efter några månader flyttar familjen nu till Skövde.  Där bor han eller arbetar i ”gjuteriet”.

1913-14 finns ett foto av familjen från en gård som heter Mälby utanför Eskilstuna. Detta måste vara den gård som fadern August Thunström inköpte på 1890-talet och alltså hade bevarats i släkten


Från vänster Ingrid Thunströms syster, sedan Axel Gunnar Thunström och Ingrid Thunström samt deras barn Gunnar och Eva. Foto från 1913-14

Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

1916-12-27 flyttar de ånyo, denna gång till Halmstad. Okänt vad Axel Gunnar gjorde där

Han kommer sedan till Karlstad från Halmstad 1918-12-31. Men där var han bara tillfälligt -  han kanske redan då fått arbete i Bofors. Och 1919-05-23 flyttar han till Karlskoga.  Han bor Bofors Backa strand i en fastighet som ägs av AB Bofors. Han arbetar vid Karlskoga AB med konstruktion av jordbruksmaskiner.

Han dör 1931-06-04 endast 55 år gammal.Dödsorsak anges som "trombosis omenteris" ? Han bodde  vid sin död med familjen  i Carlero Brogården, dottern var då 22 år gammal och sonen 21 år gammal, änkan var 53 år. I bouppteckningen fanns sammanlagda  tillgångar på c:a 5000:-




Efter  Axel Gunnars död flyttar änkan Inger Thunström till Adilsgatan 6 B (en insatslägenhet nr 1:5 i kvarteret Kungsörnen nr  6) i Karlskoga. Makarna hade redan tidigare startat en pappershandel  i  Ekmansbacken i Karlskoga. Inger skötte denna pappershandel tillsammans med dottern Eva till sin död 1956-02-29.  I bouppteckningen fanns tillgångar på c:a 2000:-

Dottern Eva bodde alltså hos mamman. Hon gifte sig 1958-10-25 med en taxichaufför vid namn Pettersson, som hade ett eget hus alldeles i närheten av Adilsgatan.  Efter Ingers död 1956 och efter giftermålet bodde paret antagligen i lägenheten Adilsgatan 6 B.  Eva dog 1963-02-01.


.



                                              Axel Gunnars ättlingar 

                                       

                                        Fredrik Gunnar och Lars Anders


Fredrik Gunnar föddes 1910 i Lund. Efter familjens kringflackande  liv kommer han till Karlskoga 1919, 9 år gammal. Han går i läroverk i Västerås. 1925-1928 praktisear han vid en elektrisk installationsfirma 1928 får han anställning som svarare vid AB Bofors.

Han gifte sig 1937-06-23 med Svea Ingrid Naemi Lagerstam, f 1908 i Rislinge (Östergötlands län. Efter avslutad ingenjörsutbildning blir han anställd vid SB Bofors i olka befattningar-ritare,konstruktionsarbete, detonationsmätningar. I juli 1943 överflttas  han till Bofors avdelning Nobelkrut. Det kan nämnas att han 1939-1940 tjänstgjort vid den statliga krut och sprängämnesfabriken i närheten av Teheran i Iran. Paret Thunströms fick två barn, Per Gunnarnar Thunström i Stockholm ( adoptivson) f 1940-12-26 Adolf Fredriks församling  samt Anders Thunström f 1947-05-02 i Karlskoga.

Familjen Gunnar Thunström bodde 1956 på Dobersvägen 2 i Karlskoga.

1956 övertog Gunnar tillsammans med sonen Lars Anders Haneviks säteri- beläget på en halvö mot Vänern sydväst om Karlstad i Segerstads kommun. 

Gunnar flyttade dit och 1970 var han och hans fru samt de två sönerna mantalsskrivna på gården. År 1971 lämnade han sin befattning  vid Bofors och blev "heltidsbonde" vi Haneviks säter

Ladugården brann  ner 1971 och mangårdsbyggnaden 1977. Husen byggdes upp igen och var klara 1973,respektive 1979 1980 var Gunnar och hans fru fortfarande på gården. Gunnar dog där 1981-10-22. Han fru flyttade till Karlskoga där hon dog 1993.


Sonen Lars  Anders  genomgick jordbruks utbildning och övertog tillsammans med pappan som nämnts ovan Haneviks säteri. När fadern hade dött  bodde Per Gunnar och Lars Anders med familjer i var sin flygel på det nyuppbyggda säteriet. 

Efter några år köpte  ut sig från säteriet och köpte istället en gård I västergötland - Kä'llefalls gård i Daretorp Han fick två döttrar Eva Johanna f 1977 och Eva Catharina f 1978. Han dog själv  2001.


Per Gunnar drev själv gården Hanevik tills 1983 ,å han avyttrade den och flyttade emd hustrun till Karlstad där han nu bor.








Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Gunnar Fredrik framför Hannevik